Jag har väldigt stor respekt för författare som lyckas skriva bra böcker för såväl vuxna som för barn. Joyce Carol Oates är en sådan författare. I kväll får ni bidrag av Britt G. Hallqvist och Federico García Lorca. De har också lyckats med det.
I fjol skulle Britt G. Hallqvist ha fyllt 100 år. Med anledning av det utkom jubileumsboken "Små saker" (Bonnier Carlsen, 2014) som innehåller några av hennes bästa verser för barn. De flesta barn är bekanta med "Var bor du lilla råtta?" och kanske också med "Vem krafsade på dörren?". Jag bjuder på spöket som tvingas flytta.
Spöket flyttar, av Britt G. Hallqvist (1914-1997)
(ur Små saker : dikter, sånger och verser ; i urval av Sara Hedenberg och Annika Lundeberg. Stockholm, Bonnier Carlsen, 2014.)
På Klostergatan 8
det står ett rivningshus.
Där bor ett gammalt spöke
som brukar leva bus
bland luffare och mal och möss.
Men nu så är det slut, ajöss,
för nu ska åttan rivas
och luffarna fördrivas.
O, vart ska spöket flytta?
Ett radhus duger ej,
och nya fina höghus
är inga spökhus, nej!
Bland bilar i parkeringshus
kan inga spöken leva bus.
Men åttan, den ska rivas,
och spöket ska fördrivas.
Så irrar spöket vilse
var natt omkring på stan
och sover under buskar
i parken hela dan.
Ett badhus hittar han till sist,
och det är ruttet, mörkt och trist.
Där går det nog att trivas,
när åttan måste rivas.
Där kluckar det om natten
i vatten svart och kallt.
Där drar det genom springan,
där drar det överallt.
Där sjunger han en kuslig stump
om döda fiskar i en sump.
Där känner han sig hemma,
fast ingen finns att skrämma.
***
Jag har tidigare omnämnt vilken påverkan Federico García Lorcas litteratur haft på mig. Även han skrev verser för barn. Under 2015 ger bokförlaget Tranan ut dessa i ny utgåva, med ett par nytillskott. Den förra utgivningen stod Gedins förlag för 1987. Jag har bläddrat i den gamla.
Luft, av Federico García Lorca (1898-1936)
(ur På Sirius finns barn : dikter för barn och andra ; översättning och urval: Anders Cullhed, Marika Gedin. Stockholm : Gedin, 1987.)
Luften,
havande med regnbågar,
krossar sina speglar
över lövverket.
*
Stilla vatten, av Federico García Lorca (1898-1936)
(ur På Sirius finns barn : dikter för barn och andra ; översättning och urval: Anders Cullhed, Marika Gedin. Stockholm : Gedin, 1987.)
En uggla
slutar sina grubblerier,
torkar sina glasögon
och suckar.
En lysmask
rullar nedför berget,
och en stjärna
faller.
Ugglan slår med vingarna
och fortsätter grubbla.
***
Via en webbplats på nätet fick jag nys om en antologi som skulle innehålla barnpoesi, och som fått enormt höga betyg av läsare. När jag klickade mig fram genom den nedladdade Kindle-versionen fann jag utmärkt poesi, men dikterna verkar huvudsakligen vända sig till vuxna läsare. I slutkapitlet hittade jag en dikt av Rita Dove som jag gillade och som kan passa för ungdomar. Det är tredje gången den smarta Rita Dove förekommer i bloggen. Det lär inte bli den sista.
Dawn revisited, by Rita Dove (f. 1952)
(from Good poems for hard times. New York : Viking, 2005.)
Imagine you wake up
with a second chance: The blue jay
hawks his pretty wares
and the oak still stands, spreading
glorious shade. If you don't look back,
the future never happens.
How good to rise in sunlight,
in the prodigal smell of biscuits -
eggs and sausage on the grill.
The whole sky is yours
to write on, blown open
to a blank page. Come on,
shake a leg! You'll never know
who's down there, frying those eggs,
if you don't get up and see.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar