Idag när jag berättar om romani čhib, romernas språk, återkommer Papusza som romernas kulturbärare.
***
Romska, romanès, romani, romani chib, čhib eller šib – det finns många sätt att skriva och uttala namnet på detta språk som i många olika dialekter talas av ca 40 000 romer i Sverige. Romska är ett språk utan egen nation. I de flesta länder där det talas är det ett minoritetsspråk. Romska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
Åtminstone sedan 1500-talet har romer bott i Sverige och talat romska. Källa: Institutet för språk- och folkminnen
 |
| Romernas flagga |
Romerna har en egen nationaldag som firas världen över den 8 april. 1971 hölls den första romska världskongressen och där beslutade romerna om en egen flagga, en egen nationaldag samt en egen nationalsång. Nationalsången heter Gelem, gelem. Källa: romernashistoria.se
*
Skogssången, av Papusza (1908-1987)
(Ur Svarta rosor = Kale ruže : romsk litteratur, kultur och historia / Gunilla Lundgren. Översättning från polska av Anders Bodegård. Stockholm : Tranan, 2003.)
Å, mina skogar!
Mot inget i världen byter jag er,
ger jag bort er, inte mot guld,
inte mot ädelstenar,
fastän ädelstenar
blänker som elden
och bländar mänskorna.
Men mina berg av sten
och klippblocken vid bäcken
är ädlare och dyrare än ädelstenar,
för de ligger i blänket.
Och i min skog om nätterna
brinner brasan i månens sken
och lyser som ädelstenar
som mänskorna pryder fingrarna med.
Å, älskade skogar, er fläkt
och er lukt bringar hälsa!
Skogar, så många romska ungar ni har fostrat
liksom snåret har fostrat alla små buskar!
Vinden rör vid hjärtana som den rör vid löven
och ingenting gör själen rädd.
Barnen sjunger sin visa,
fast de är törstiga och hungrar.
De hoppar och dansar så vackert -
det lär de sig av skogen var dag.
***
Romerna finns i Asien, Afrika, Australien, Nord- och Sydamerika. 15 miljoner romer lever i Europa vilket gör romerna till Europas största minoritet. Romerna kom till Europa genom Grekland på 1300–talet.
Romernas resa började i Indien under 900- eller 1000-talet. Orsaken till varför romerna lämnade Indien är okänd. Det kan ha varit svält, förföljelse eller religiösa motsättningar i samband med islams inträde i Indien. Romerna färdades längs Sidenvägen mot Egypten och Turkiet, genom Grekland och till sist Europa. År 1512 noteras romerna först i Sverige.
1914–1954 stängde Sverige sin gräns helt för romer. Inga romer fick varken resa in eller resa ut från Sverige. Under 1939–1945 var romerna i Tyskland och andra europeiska länder utsatta för nazisternas förföljelse och uppemot 1500000–2000000 romer dödades under andra världskriget och i de olika koncentrationslägren i Europa.
Idag lever flest romer i Rumänien, ca två miljoner romer, tätt efterföljt av Bulgarien, Slovakien, Tjeckien och Ungern.
Källa: romernashistoria.se
Den prisbelönta serbisk-romska poeten Rajko Đurić ledde fram till 1991 ett av de romska partierna i Serbien. Men den ökande nationalismen i landet fick hans vänner att känna oro över hans säkerhet. De rådde honom att lämna landet och det gjorde han. Han sökte politisk asyl i Tyskland 1991. Källa: Svarta rosor / Gunilla Lundgren. Tranan (2003).
Utan hus utan grav, av Rajko Đurić (f. 1947)
(Ur Svarta rosor = Kale ruže : romsk litteratur, kultur och historia / Gunilla Lundgren. Översättning från romani av Baki Hasan. Stockholm : Tranan, 2003.)
O-o-o
ve mig för alltid
o-o-o
min far
du utan grav
vi utan hus
förda omkring av vinden
föraktade av världen
Vart ska vi gå
Hur länge
o-o-o
kära mor
på vilken sten ska jag stå
varifrån ska jag ropa efter dig
Himlen är stängd för oss
Jorden ser ödslig ut
utan människornas själ
Vart ska vi gå
Hur länge
Någon närmar sig
någon avlägsnar sig
genom väglöst vara
--
Bi kheresko bi limoresko / Rajko Đurić
(Ur Svarta rosor = Kale ruže : romsk litteratur, kultur och historia / Gunilla Lundgren. Stockholm : Tranan, 2003.)
O-o-o
lele mange sajek
o-o-o
joj daje morejana
Tu bi limoresko
Amen bi kheresko
Te avas e balvalake po phurdipe
e themeske po khandipe
Kaj maj
Džikaj maj
o-o-o
joj daje guglijena
Pe savo barh te ačhav
Katar tut te akharav
Phanglo si amenge o del
E phuv sargo kaj čuči si
bi khanikasko
Kaj maj
Džikaj maj
Kon pašavol
kon duravol
Maškar e xasarde droma trajimaske
***
Romerna är indelade i olika grupper. De fem romska grupperingar som erkänts i Sverige är:
Svenska romer (talar oftast Khelderash)
(har kommit in i Sverige runt 1800 – 1850 – talet från Rumänien via Ryssland)
Utomnordiska romer (talar oftast Lovari)
(har kommit in i Sverige från slutet av 1950 – talet från hela Europa)
Nyanlända romer (talar oftast Arli/gurbeti)
(har kommit in i Sverige i samband med kriget på Balkan 1990 – talet och fram)
Finska romer (talar oftast Kaale)
(har kommit in i Sverige under 1600 – 1700 – talet, och i samband med arbetskraftsinvandringen på 1960 – talet)
Resandefolket (ibland omnämnda som resande) (talar oftast Svensk romani)
(räknas till de första romerna i Sverige från 1500–talet)
Romernas liv som kringresande var ett resultat av Sveriges många olika lagar för romer. En lag sa t.ex. att ”inga romer får stanna kvar mer än tre dagar i en kommun”. Källa: romernashistoria.se
Exempel på inlånade ord från romani till svenska språket:
Haja - förstå. Sedan 1847; av romani haja med samma betydelse.
Jycke - hund. Sedan 1898; av romani jucklo, jycklo 'hund'.
Lattjo - som ger (tillfällig) förnöjelse el. lockar till munterhet. Sedan 1910; av romani laço 'god'.
Tjej - ung flicka. Sedan 1847; av romani tjej 'flicka'.
Vischan - landsbygden ⟨vard.; ngt nedsätt.⟩. Sedan 1911; till romani visj 'skog; bergsbygd'.
***
Papusza, ”den romska poesins moder”, tystnade alltför tidigt, dog ensam, utstött ur den romska gemenskapen som straff för att hon låtit poeten Jerzy Ficowski översätta hennes dikter till polska. Därmed hade hon gjort sig skyldig till förräderi. Hon - ansåg man - åstadkom en bräsch i romernas försvarsverk mot en fientlig omvärld.
”Förr höll vi vårt språk hemligt”, säger den unge tattarprinsen och svensk-romske rapparen Malik Faltin Fredriksson fyrtio år senare i antologins sista intervju, ty ”språket var vårt enda hem och tillflykt.” (Citat ur "Historien om folket som har språket som hemland", av Rita Tornborg. Svenska Dagbladet, 2003-11-06.)
 |
| Vincent van Gogh The Caravans, Gypsy Camp near Arles |
***
Jag vet att du vill tradra jänglo, av Malik Faltin Fredriksson
(Ur Svarta rosor = Kale ruže : romsk litteratur, kultur och historia / Gunilla Lundgren. Stockholm : Tranan, 2003.)
Jag vet att du vill tradra jänglo
för du nachtar tji o shunna
Du brukar penna so kej
att man får aldrig nånsin gå ner sej
Jag giar för dej min vän
som jag prinnjat sen längesen
Vill tji dicka diro mula
därför pennar jag detta till dej.
Jag vet att du vill tradra jänglo
för du nachtar tji o shunna
Du brukar penna so kej
att man får aldrig nånsin gå ner sej
Men en dinglarshavo kan fela
o det är var jag kera
Du lear för butt med savot
Du måste vända om
Vill tji dicka diro mula
därför pennar jag detta till dej.
ORDLISTA
tradra=åka
jänglo=ensam
nachtar=orkar
tji=inte
shunna=lyssna
penna=säga
giar=sjunger
prinnjat=känner
dicka=se
diro=dig
mula=dö
dinglarshavo=resandekille
kera=gjorde
lear=tar
butt=mycket
savot="sånt där", kan vara knark t.ex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar