Det är egentligen inte ett språk utan flera olika, som också har olika dialekter.
Samiska talas i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt i Ryssland på Kolahalvön. Av de uppskattningsvis 70 000 samer som finns i hela området talar inte alla samiska. Man räknar med att ungefär 20 000 gör det, och de flesta talar nordsamiska. I Sverige talas det av ca 6 000 personer, medan sydsamiska och lulesamiska har ca 500 talare vardera.
Finska och samiska härstammar troligen från ett gemensamt urspråk, tidig finsk-samiska. Från detta urspråk utvecklades finska och samiska åt var sitt håll ungefär 1000 f.Kr. eller tidigare. Källor: samer.se och Institutet för språk och folkminnen
*
Den samiska kulturens förgrundsgestalt var under en lång tid Nils-Aslak Valkeapää (1943-2001). Under större delen av sitt liv framträdde han på scener, startade förbund för samiska musiker, konstnärer och författare, gav ut poesiböcker och verk med historia, musik och bilder samt höll konserter och föreläsningar runt om i världen.
Främst skrev han på samiska och han finns översatt till finska liksom till nordiska språk och är mera känd i Norge och Sverige än i Finland. Boken Solen, min far (Beaivi áhcázan), vilken har tonsatts av den finländske kompositören Pehr Henrik Nordgren, fick Nordiska rådets litteraturpris 1991. Källa: samer.se
(Ur Nu Guhkkin Dat Mii Lahka ['Så avlägset det nära'], av Nils-Aslak Valkeapää. Gjendiktet fra samisk till norsk av Harald Gaski og Jon Todal och från samiska till svenska av Kristina Utsi. Guovdageaidnu : DAT, 1994.)
så färdas vi längs färdvägar knappt synliga
med kraftlös, dold tro
med modlös syn, utmattade
drömmer väl kända syner, flyger iväg
till vida igensnöade stigar, saivosjöns rökhålor
in i oss själva, i det vida
färdas i drömmar barfläckar
till tidernas hav
i stigande
förebilder
ristade på stenar
på trummorna mitt livs berättelser
tidlös tid förgänglig spådom
gräver bland molnen, förbjudna stigar, djupa spår
följer orions bälte, skidjägarna, sjustjärnan, karlavagnen
finner mannen, spårar kvinnan, solen vadar i rymden, i mitt inre
lyser
***
Tre välkända försvenskade ord i svenska språket som har sitt ursprung i samiska är: kåsa (guksi på nordsamiska), kåta (goahte på lulesamiska) samt vaja (vatjav på lulesamiska och betyder renko). Kanske mindre känt är att jokk heter jåhkå på lulesamiska och betyder å, eller större bäck. På nordsamiska heter det johka. Ortsnamnet Jokkmokk betyder 'åkröken'. Även Kiruna 'fjällripa' och Kebnekaise (som heter Giebnegáisi på nord- och Giebnegájsse på lulesamiska. Giebne betyder ”kittel” och gáisi betyder ”högfjälltopp”.) har fått sina namn från samiskan. Källa: Wikipedia
(Ur antologin Vidd : dikter från Sápmi. Nedanstående dikt är skriven av Inghilda Tapio och översatt till svenska av författaren. Stockholm : Podium, 2006.)
dat mii easka lei muosset
dego fiinna dálkin ruovttus
dollagáttis goađis loaiddus
dat mii easka lei muosset
lea deaddiluvvon
váriid gaskii
vággeráiggiide
bávttiid seinniide
gorssaid čiekŋalasaide
sáivačáziid botniide
det som nyss var rofyllt
i vackert väder därhemma
vid härden i kåtan på golvriset
det som nyss var milt och lätt
är nertryckt
mellan fjällen
i dalgångarna
i klipporna
i ravinernas djup
i saivovattnens bottnar
***
Sedan den 1 april 2000 är samiska officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att samisktalande har rätt att använda sitt språk vid kontakter med myndigheter och domstolar, liksom att utnyttja barn- och äldreomsorg på samiska, inom det så kallade Förvaltningsområdet för samiska språket. Sedan den 1 januari 2010 omfattar förvaltningsområdet följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Det finns samiskspråkiga förskolor och grundskolor på olika platser och ett gymnasieprogram med samisk inriktning. Det finns en samisk radiokanal och ett samiskt nyhetsprogram på tv. Källa: Institutet för språk och folkminnen
*
Nya kulturpersonligheter har tagit över budkavlen efter Nils-Aslak Valkeapää. Nedan beskriver jag några av dem:
Ann-Helén Laestadius (f. 1971) är en svensk-samisk journalist och författare, numera bosatt i Solna. Hon utsågs till ledamot i regeringens läsdelegation 28 oktober 2016. År 2016 utkom ungdomsromanen Tio över ett för vilken hon tilldelades Augustpriset 2016 i kategorin bästa barn- och ungdomsbok.
Sara Margrethe Oskal (f. 1970) från Kautokeino har en lång konstnärlig karriär som skådespelare och dramatiker, men har senaste åren debuterat som författare och filmskapare. Oskal debuterade som författare 2006 med diktsamlingen "Váimmu vuohttume" och nominerades till Nordisk Rådets litteraturpris 2016 för sin andra diktsamling "Savkkuhan sávrri sániid" (Norska: Utrettelige ord; Svenska: Otröttliga ord).
(Ur Utrettelige ord, av Sara Margrethe Oskal ; gjendiktet til norsk av forfatteren. [Indre Billefjord] : Iðut , 2014.)
strør det gode
over berget
tømmer asken
i sprekkene
jeg gjør plass
til uslepne
ønsker
Sofia Jannok (f. 1982) är en samisk artist, sångare, låtskrivare, skådespelare och renägare från Gällivare i norra Lappland. Jannoks popmusik har en blandning av olika musikinfluenser, som visa, jazz och jojk. Hon sjunger oftast på nordsamiska och skriver sina låtar även på både svenska och engelska.
Ánnásuolo er et norsk band som ble startet av John-Kåre Hansen som forelsket seg i diktene til den samiske kunstneren Nils-Aslak Valkeapää. Da han leste diktene for første gang syntes han at de var så rytmiske og syngende at de formelig skrek etter en musikalsk drakt, noe han følte han måtte gjøre noe med. Med sitt samiske opphav fra Finnmark var det ikke vanskelig for Hansen å begynne komponeringsarbeidet.
Ida Amanda Märak, känd som "Maxida Märak" (f. 1988) är en svensk-samisk jojkare, hiphopmusiker, skådespelare och aktivist. Maxida Märak är människorättsaktivist och engagerad i samers rättigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar