Kantställd i vågrät vattenlinje

  Utblicken njuter av Pär Hanssons paddeltag; Ted Koosers tipskolumn samt Carol Rumens höjdarlista.

  Årets hittills bästa läsupplevelse fick jag i tisdags när Pär Hanssons senaste bok Kajak anlände med posten. Det grönskar och det slingrar sig, där finns stillhet och plats för stil och han leker med språket och formen (på kajaken). En språklig och filosofisk vandring i naturen med högt kvalitativt värde. Kan poesi uppvisa mer skirhet än i nedanstående rader? Årets dikt-kandidat?

(Ur Kajak, av Pär Hansson. Stockholm : Norstedts, 2016)

Skär rakt igenom
världens spegel, du är
natur, jag följer dig
Dagsljus rinner
längs paddelskaftet
in i tröjärmen och jag sitter
infälld i din varelse
Blad i vatten
bladskiva, bladnerv
bladskaft
bladfoten, svanskotan
skrotum i skugga
mellan nate och natt

[För övrigt så är Pär Hansson redan uttagen att delta för Sverige i bloggens PMC i sommar.]

***

"American Life in poetry" är en verksamhet som startades av Ted Kooser (U.S. Poet Laureate 2004-2006) och som fortfarande upprätthålls, bland annat genom Kooser. Projektet går ut på att man veckovis producerar kolumner som kan användas fritt för publicering i amerikanska dagstidningar och webbmagasin. Varje sådan kolumn inleds med en förklarande text som sedan följs av dikten.
  Man har passerat över 600 kolumner sedan starten och dessa finns arkiverade och tillgängliga för återpublicering.

  För tre veckor sedan ingick följande dikt i kolumn #617.

All the Questions, by Robert Tremmel
(Published in www.americanlifeinpoetry.org/columns/detail/617)

When you step through
the back door
into the kitchen
father is still
sitting at the table
with a newspaper
folded open
in front of him
and pen raised, working
the crossword puzzle.

In the living room
mother is sleeping
her peaceful sleep
at last, in a purple
robe, with her head
back, slippered feet
up and twisted
knuckle hands crossed
right over left
in her lap.

Through the south window
in your old room
you see leaves
on the giant ash tree
turning yellow again
in setting sun
and falling slowly
to the ground and one
by one all the questions
you ever had become clear.

Number one across:
a four-letter word
for no longer.

Number one down:
an eleven letter word
for gone.

***

  På årets första dag presenterade Carol Rumens tio intressanta dikter under rubriken "Odes to hope (and techno): poems to get you going again". Carol Rumens är som bekant ansvarig för The Guardians artikelserie "Poem of the week" som jag honorerade under förra bloggåret.
  Bland nyårsdagens rekommendationer finns bland annat en dikt av Tomas Tranströmer ("Espresso"), i Robin Fultons översättning.
  Jag gillade flera av hennes förslag; en dikt av James Fenton kommer jag säkert återkomma till när jag introducerar rubriken "Paris-Quebec" i slutet av maj. För stunden väljer jag att publicera den här dikten ur listan:

In Praise of Arguing, by Kim Moore
(From The Art of Falling. Bridgend : Seren, 2015.)

And the vacuum cleaner flew
down the stairs like a song
and the hiking boots
launched themselves
along the landing.

And one half of the house
hated the other half
and the blinds
wound themselves around
each other.

And the doors flung
themselves into the street
and flounced away
and the washing gathered
in corners and sulked.

And the bed collapsed
and was held up by books
and the walls developed
scars and it was a glorious,
glorious year.