*
Först ut i kväll, en mycket älskad röding. Det sägs att det är amerikanarnas favoritfågel eftersom den är "statsfågel" i hela sju stater.
Röd Kardinal (Cardinalis cardinalis) |
The Cardinal, by Henry Carlile (f. 1934)
(From Running lights : poems. Port Townsend, Wash. : Dragon Gate, 1981.)
Not to conform to any other color
is the secret of being colorful.
He shocks us when he flies
like a red verb over the snow.
He sifts through the blue evenings
to his roost.
He is turning purple.
Soon he'll be black.
In the bar's dark I think of him.
There are no cardinals here.
Only a woman in a red dress.
***
Vi fortsätter med "Knut", eller rättare sagt bofinken. Den är i stort sett lika vanlig som lövsångaren, och dess popularitet har satt avtryck i alla de smeknamn som den fått. Hampspik, tvint, kvint och vitt-ilt är fyra av dem. På engelska heter den, chaffinch.
Bofink (Fringilla coelebs) |
Birds Nests, by John Clare (1793-1864)
(First published 1864)
‘Tis Spring warm glows the South
Chaffinchs carry the moss in his mouth
To the filbert hedges all day long
And charms the poet with his beautifull song
The wind blows blea oer the sedgey fen
But warm the sunshines by the little wood
Where the old Cow at her leisure chews her cud
***
En av Sveriges populäraste fåglar, även den rödbröstad, är domherren. Kanske i synnerhet i juletid när den söker sig till fågelborden. På engelska heter den bullfinch.
Domherre (Pyrrhula pyrrhula) |
Domherren (vers 1-4), av Wilhelm von Braun (1813-1860)
(Från Samlade dikter. Fjärde delen. Stockholm : Bonnier, 1902.)
Där kommer du flygande åter, lätt;
Till busken vid fönstret din luftfärd leder,
Där ordnar du domareskruden rätt
Och ser på din purpurväst viktigt neder.
Till busken vid fönstret din luftfärd leder,
Där ordnar du domareskruden rätt
Och ser på din purpurväst viktigt neder.
Du tycks ha fått synnerlig kärlek för
Min värda person, - det är bra beskedligt!
Men kanske mitt hampfrö till saken gör?
Dock älskar jag tro, att du menar redligt.
Du vet, att min dag är på glädje tom,
Du vet, jag är ensam och vänner utan,
Men kanske du kommit att hålla dom,
Ty allvarligt blickar du genom rutan.
Min vördige herre! döm ej för strängt!
Ty jag är poet och förtjänar skoning.
Nu ruskar på hufvudet du befängdt,
Och detta hardt när i min egen boning.
Min värda person, - det är bra beskedligt!
Men kanske mitt hampfrö till saken gör?
Dock älskar jag tro, att du menar redligt.
Du vet, att min dag är på glädje tom,
Du vet, jag är ensam och vänner utan,
Men kanske du kommit att hålla dom,
Ty allvarligt blickar du genom rutan.
Min vördige herre! döm ej för strängt!
Ty jag är poet och förtjänar skoning.
Nu ruskar på hufvudet du befängdt,
Och detta hardt när i min egen boning.
***
Sist ut en riktig flockfågel, staren. En av de fågelarter som återvänder tidigast efter vinterflytten, ibland redan i februari.
Stare (Sturnus vulgaris) |
Of the air (verse 1), by Daniel Halpern (f. 1945)
(From Seasonal rights : poems. New York : Viking Press, 1982.)
Tonight, in the country, I stood awhile
under the dying oaks - the caterpillars
eat everything but stone - and one by one
starlings flung themselves at me
from the trees, pulling up
at the last moment and sweeping back
into the ornamentally fading sky.
At first I thought they were simply
playful, but they got closer and closer,
their whistling shrill.
under the dying oaks - the caterpillars
eat everything but stone - and one by one
starlings flung themselves at me
from the trees, pulling up
at the last moment and sweeping back
into the ornamentally fading sky.
At first I thought they were simply
playful, but they got closer and closer,
their whistling shrill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar