Lotta Olsson
(forward)
(forward)
Eftersom jag redan har hyllat Lotta Olsson i bloggen så blir det inget längre personporträtt.
Poeten och barnboksförfattaren Lotta Olsson föddes 1973 i Helsingborg. Hon flyttade till Stockholm som 20-åring och debuterade 1994 med den uppmärksammade sonettsamlingen "Skuggor och speglingar". Fem år senare kom "Prata Persilja", en versberättelse för barn med illustrationer av Maria Jönsson. Hon har fortsatt att skriva både poesi och prosa för såväl barn som vuxna. För sina rappa, eleganta och engagerade texter har hon belönats med flera priser.
Kvällens första bidrag från Lotta Olsson är hämtat från "Himmel i hav" (2012). Så här skrev Pär-Yngve Andersson i Kulturdelen om boken.
Att Lotta Olssons kreativitet uppenbart stimuleras av den bundna formen visar hon i den nu utkommande samlingen Himmel i hav, men den här gången har sonetterna bytts mot terzinvers, Dantes versmått i Den gudomliga komedin.
I morgon väntar himlen vid och klar.
Så släcktes ovisshetens ilskna flamma
och all min fruktans frågor fann ett svar.
Det föds ett barn. Ett liv. Det föds en mamma.
Och världen verkar likafullt bestå,
fast ingenting blir någonsin detsamma.
---
Allt ändras. en är likadant ändå.
Det föds ett barn, en mor. Och marken sviktar.
För alltid vi. För alltid mor och två.
För alltid. Det befriar och förpliktar,
och kräver moderns ödmjukhet och mod.
Ett dödsförakt. Precis som när man diktar.
(ur Himmel i hav. Stockholm : Bonnier, 2012)
*
Ett av skälen till att jag tycker hon platsar i ett poesilandslag är hennes mångsidighet. Hon har dessutom berättat att hon gillar att skriva på beställning. Det låter som en bra inställning för en målgörare. Hon har gång på gång bevisat att hon är en ordvirtuos. Jag har skrivit om hennes bilderbok "Zucchini till en tax" tidigare och nu får ni det avslutande stycket ur den.
Nu vet du var jag finns, så minns
mig alltid snälla rara.
Jag finns, precis som allting finns
som man satt ord på bara.
Så allt kan finnas, vad du vill:
ett stim chokladmaneter,
giraffpoliser, smultronsill
och alltså kattpoeter.
Ja, störst av allting som vi har
är orden här på jorden.
Ett ynka pynka J blir kvar
av JORDEN utan ORDEN.
(ur Zucchini till en tax. Stockholm : Bonnier Carlsen, 2009)
***
Helena Boberg
(högerytter)
(högerytter)
Helena Boberg har bara gett ut två diktsamlingar och jag känner inte till så mycket om henne. Följande går att läsa på hennes utgivares (10TAL Bok) hemsida.
Helena Boberg är född 1974, bosatt i Stockholm, och verksam som poet och skribent. Hon debuterade 2011 med den hyllade diktsamlingen Repuls på 10TAL Bok. Den gavs även ut på arabiska i Egypten 2012 med titeln Sodood, i översättning av Ibrahim Abdulmalik.
*
I samlingen Sinnesvåld, 10TAL Bok hösten 2013, fortsätter Helena Boberg sin undersökning av det feminina och dess symboler. Rosen, som var en återkommande metafor i Repuls, har nu skjutit skott och slagit ut i en mångfaldig flora och fauna.
Alla minnen kanderade
skälvande myrägg
skenbar intimitet
- man är utan försvar
Griper efter osynliga föremål
Gör sig trång
för en febrig mjölk
Rester utan hemhörighet
träder fram
i sömnen
Förvrängda till skrik
Du betraktar
med ögon
som gruvschakt
Förvandlar mig
till vansinnig
(ur Sinnesvåld. Stockholm : 10TAL Bok, 2013)
*
Det är svårt att urskilja var lögnen tar sig in
En ros som växer ur en annan ros av skild art
Synligt - ändå sker det obemärkt
Om jag inte begränsar mig till ett sinne i taget
så vet jag inte vem jag är
Ingenting av detta får gå förlorat.
(ur Repuls. Stockholm : 10TAL Bok, 2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar