Även kvällens andra bok är en engelskspråkig försäljningssuccé som fått svensk tolkning.
***
Crossover handlar om de unga tvillingbröderna Josh "Filthy" Bell och Jordan Bell. De är båda framgångsrika basketbollspelare men arvet vilar tungt efter faderns framgångsrika karriär.
Dessutom brottas deras pappa med en del hälsoproblem. När slutspelet närmar sig för skolmästerskapen i basket har samtidigt Jordan "kärat ner sig" i en tjej.
När det gäller versromaner brukar jag undvika att citera ur första kapitlet (versen), för det ger sällan rätt bild av boken. Men den här gången gör jag ett undantag för att sätta stämningen rätt och förstå Filthys basketambitioner.
Dribblar, av Kwame Alexander
(Ur Crossover ; översättning: Jason Diakité. Stockholm : Natur & Kultur, 2017.)
Längst upp vid straffkastlinjen, jag
FLYTER & PLOCKAR,
POPpar och ROCKAR.
Varför PUTTA?
Varför KROCKA?
Du, det här KNOCKAR.
Akta,
jag BLOCKar
TRÅCKLAR
och SKROCKAR
rustar
och frustar så att du
P
U
S
T
A
R på golvet medan jag
SVEPER in
och avslutar med ett starkt fingerkast ...
Rakt ner i hålet.
Svooosh.
**
Jag tycker Crossover är en svår bok att bedöma. Jag förstår varför den har avgudats av skolbibliotekarier och av lärare, för att den fått pojkar att bli intresserade av en skönlitterär bok. Den har lite "Jag är Zlatan"-status.
Bitvis tycker jag mycket om verserna men ibland tappar boken rejält med fart, i synnerhet under sista tredjedelen.
Boken kommer att bli nominerad bland de åtta som gör upp om Fågel Blå men kandidaturen är inte så helgjuten som jag hade förväntat mig.
Jag avslutar med ytterligare en basketuppvisning ur den högre skolan.
Showen, av Kwame Alexander
(Ur Crossover ; översättning: Jason Diakité. Stockholm : Natur & Kultur, 2017.)
Ett snabbt axelSKAK,
ett slugt öga kastar BAK -
Nummer 28 är så sne att han blir rak.
Han försöker läsa mig som en BOK,
men medan jag vänder sida,
är han beredd att strida,
vilket bara kan betyda
jag har honom på min
KROK.
Hans fötter är en bank
och jag är rånare.
Jag bryter, bromsar,
lirar som en tok,
för honom till vänster,
Nummer 14 följer efter.
Nu har jag dom
i hasorna,
Jag är som ett L
O
K.
Jag har TVÅ i mitt kök,
dags för STORKOK.
Fixar middag, sen blir det glass ...
Ingen är redo för min p a s s
Jag ser Vondie redo för ett scoop
så jag serverar en
Alley-oop.
***
Tukan förlag har gett sig i kast med att ge ut en svensk version av den internationella storsäljaren "Giraffes can't dance". Originalet publicerades 1999 och blev en megasuccé på bilderboksmarknaden.
 |
| Giraffer kan väl inte dansa? / Giles Andreae illustrerad av Guy Parker-Rees översättning: Marie Helleday Ekwurtzel Göteborg : Tukan förlag, 2017 |
Boken handlar om giraffen Raffe som blir utskrattad när han försöker ta danssteg vid djurens årliga djungeldans. Han går ledsen därifrån, men träffar så gräshoppan som vet på råd: "Du måste hitta din musik ..."
och mötet leder slutligen till ...
Gräshoppan log och bugade,
tog fram sitt instrument.
Då kände Raffe något
som han aldrig förut känt.
Hans hovar börja' glida runt
i cirklar, jo, minsann!
Den långa halsen vaggade.
Hans svans for av och an.
Han slängde sina framben.
Humöret var på topp.
Sen gjorde han en bakåtvolt.
Nu svävade hans kropp.
>>
Jag kan inte sätta fingret på varför jag inte tycker att den svenska tolkningen lyfter. Jag har läst boken tre gånger men blir inte berörd av berättelsen. Den här gången delar jag och dottern ut var sitt "jaha-omdöme".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar