Med ett leende och en ostbricka

Något försenat och dessutom på fel veckodag gjuter bloggen ett nytt Lördagsalfabet. Den här gången vet ni redan att det blir ord som innehåller dubbla EE. Men ett ord för bokstaven Ä kan bli svårt. Ni får gärna hjälpa mig med den.
Nu börjar vi.

A som i Aberdeen - Staden i östra Skottland hette ursprungligen Aberdon "at the mouth of the Don" men de nya bosättningarna växte så småningom vid den andra flodens (Dee) kant, och orten bytte namn till Aberdeen. Den fick stadsprivilegier redan 1179 och har numera dryga 200000 invånare. Näringslivet har skiftat från fiskkonserver och skeppsbygge till kreatursavel och oljeindustri. Här finns även ett centrum för industridesign. Källor: NE, Britannica

Ett underbart historiskt Aberdeen-avtryck får man sig till livs i dikten ...

1964, by Robin Robertson (f. 1955). Diktens första fyra verser publiceras.
(Från Hill of Doors. London : Picador, 2013.)

Under the gritted lid of winter
each ice-puddle’s broken plate
cracked to a star. The morning
assembling itself into black and white, the slow dawn
its developing tray. Cold steams off the grass;
the frosted yarrow and sea holly
smoke in the new sun.

In the barber-shop mirror, I study this museum of men
through glass: their shaving brushes, talc and whetted razors,
the bottles of bay rum, hair tonic, astringents; long
leather strops; those faded photographs of hairstyles,
that blue Barbicide jar on the counter
dense with pickled combs and scissors like a failed aquarium;
the special drawer full of Durex, copies of Parade. 

The plane from England scores a skater’s track
across the icy sky; on the promenade, frost
thistles the railings. You hear the drawl
of the wave, the gulls, raucous at their bins,
the day’s first Labrador, his tail flogging the surf.
The quarantined city lies behind, bilge-deep in cobbles,
listing: flying the Yellow Jack, typhoid in its quick-work.

On the floor of the butcher’s,
blood has rolled through the sawdust
and become round and soft. 
We found the blood-buds
in corners as the shop was closing, and gathered
the biggest ones in handkerchiefs to take them
to the woods, break them open for their jelly.
...

***

B som i Beethoven - Ludwig van Beethoven föddes i Bonn 1770 och dog i Wien 1827. 1888 fördes kvarlevorna efter Beethoven och Schubert till Wiens Zentralfriedhof där de nu vilar sida vid sida. Den viktigaste delen av Beethovens produktion är hans instrumentalmusik, särskilt de cykliska verken: symfonier, konserter, sonater, kvartetter och övrig kammarmusik. 

Den ofta dramatiska och karaktärsfyllda gestaltningen i vissa av hans verk pekar fram mot romantikens berättande programmusik. Från 1801 drabbades han av hörselnedsättning. Det är anmärkningsvärt vad han åstadkom trots sitt fysiska handikapp.

Följande text, av Bernhardt Wolff, tonsattes av Franz Liszt i samband med invigningen av Beethoven-monumentet i Bonn, 1845.

Cantata for the inauguration of the Beethoven Monument at Bonn. Text: Bernhardt Wolff. Del 1.

I. What draws the multitude together?
What business summons you here?
To judge by the throng,
today is a day of celebration.

You who come from hill and dale,
tell me what brings you here?
You who rest on the steps,
say, who summoned you here?

Come and give of your best,
come, whether high-born or lowly,
with the richest, most beautiful songs,
today is truly a day of celebration.

It is the day devoted to genius.

***

C som i Cheese - Dagens inlägg avslutas med ett pålägg. Det engelska ordet cheese kommer ur Old English 'cyse'. Men originalursprunget är faktiskt okänt. Detsamma gäller för det latinska uttrycket 'caseus'. Flera andra språk har liknande ord för ost och de började användas under 1300- och 1400-talet. 

Däremot vet man när vi började säga "cheese" i samband med fotograferingar, för att få folk att le. Det kan härledas till 1930-talet.

The Cheese Room [första delen], by Judy Brown
(Från Loudness. Bridgend : Seren, 2011.)

Here it is, on the back of the menu.

How, instead of a pudding, an extra fiver
will buy you the choice of the Cheese Room.
It shines in the corner, a treasury,
the moony glow of the cheeses walled round
with glass. As soon as she sees it, she's lost. 
Before anyone spots her, she strips,
soaks a sari in buttermilk, wraps herself up
and goes in. She shivers to think of the air
full of spores, the shag-pile that fluffs
on things that slip your mind for a moment –
green islands on milk, jam lidded with wool.
...