Tre stämmor vid min sida

  Livshjulet närmar sig "the tipping point". Under mina sista dygn som fyrtionioåring ger jag er nio av de tio avslutande verken på topplistan. Födelsedagen firas på torsdag med barnen. Då får mina bloggläsare ett videoklipp, i vilket jag läser högt ur VERK ETT på 50-listan. Nu blir det platserna 8-10.

***

"Dikten lägger fem talkade fingrar
mot den spända strängen"

Marie Lundquist (2017)

***

  Pablo Neruda kom tidigt in i mitt liv, långt före Tomas Tranströmer exempelvis. Det beror på tre faktorer:

1) Jag var under min tonårsperiod rätt långt åt vänster politiskt. Det är jag inte längre.

2) Jag lyssnade mycket på Mikael Wiehe.

3) Vid 21-års ålder studerade jag vid Valla Folkhögskolas U-landslinje.

  Pablo Neruda är nog den politiska poet jag läst flest dikter av. Även hans kärleksdikter är vidunderliga ibland. Detsamma kan väl inte sägas om hans otrohetsaffärer. 

  Redan som nittonåring gav han ut sin första bok. Hans andra kom året efter (1924), och det är den jag har placerat på plats 10. Det vill säga den svenska utgivningen från 1968.

50-listan : Plats 10

(Från "20 kärleksdikter och en förtvivlad sång" / Pablo Neruda ; övers. av Peter Landelius. Stockholm : Bonnier, 1968.)

Det är stormig morgon
i sommarens hjärta.

Som avskedets vita näsdukar far molnen bort,
och vindens resvana händer vinkar med dem.

Vindens väldiga hjärta
pulserar över vår förälskade tystnad.
Susar bland träden, flerstämmigt klingande,
som ett tungomål av krig och sång.

Vind, som snabbt drar med sig de torra löven
och ändrar de pilsnabbt vibrerande fåglarnas riktning.

Vind, som slår omkull henne med vågor utan skum,
med viktlös tyngd, med nedåtriktade lågor.

Hennes många kyssar brister och drunknar
nedkämpade i den första sommarvinden.

***

  Jag har redan tidigare talat mig varm för Maya Angelou i bloggen. Hon står för uppriktighet, en egenskap jag värderar högt hos människor men som tycks vara rätt sällsynt idag.

  Maya Angelou hymlade aldrig med vad hon ägnat sig åt när hon var yngre. Hennes insatser för medborgarrättsrörelsen i sextiotalets USA är välkända. Och den stora revanschen för henne och de afroamerikanska medborgarna kom 1993 när hon inbjöds att recitera "On the Pulse of Morning" vid Bill Clintons installation i Vita Huset. 

  Tillsammans med Eleanor Roosevelt är Maya Angelou en av USA:s viktigaste hjältinnor.

  Hennes dikter är inte exceptionella på något sett, varken ur litterär eller språklig synvinkel, men som levnadsdokument är de betydelsefulla. 

50-listan : Plats 9

And Still I Rise, by Maya Angelou
Random House, 1978

Where we belong, A duet / Maya Angelou

In every town and village,

In every city square,

In crowded places

I searched the faces

Hoping to find

Someone to care.

I read mysterious meanings

In the distant stars,

Then I went to schoolrooms

And poolrooms

And half-lighted cocktail bars.

Braving dangers,

Going with strangers,

I don't even remember their names.

I was quick and breezy

And always easy

Playing romantic games.

I wined and dined a thousand exotic Joans and Janes

In dusty dance halls, at debutante balls,

On lonely country lanes.

I fell in love forever,

Twice every year or so.

I wooed them sweetly, was theirs completely,

But they always let me go.

Saying bye now, no need to try now,

You don't have the proper charms.

Too sentimental and much too gentle

I don't tremble in your arms.

Then you rose into my life

Like a promised sunrise.

Brightening my days with the light in your eyes.

I've never been so strong,

Now I'm where I belong.

***

  Det finns få poeter (om någon?) som kan mäta sig med Katarina Frostenson när det gäller lingvistik. Åtminstone genomsyras hennes diktsamlingar av kunskaperna om, och leken med, de byggstenar som utgör vårt språkliga arv.

  Som mina läsare känner till är jag väldigt intresserad av språkens relationer och ordens etymologi. Frostenson går ofta längre än så i sina dikter, vilket gör läsningen till ett analysarbete - väl jämförbart med ett schackparti. Det är inte alltid enkelt att förstå hennes intentioner, men hennes passion för konstruktioner och satslära ger henne en plats på tio-i-topp.

50-listan : Plats 8

Sånger och formler / Katarina Frostenson
Stockholm : Wahlström & Widstrand, 2015

Sångens gångar, av Katarina Frostenson

Sången kommer
inte vandrande

en hjortrörelse i den trånga gången
bålen kränger

ett kastregn ut

att genomströmmas
stillastående

att dras samman åter

jag är den väg sången tar

amorf och strängig

Du kan väl ändå komma lång och rund
som en gång, den första gång jag såg dig

sjung för mig låt det gå runt
å kom och bågna

Ariels sång, ding dong
korallkläppen
slå klocka
gå mot grunden, rör på orosknotan

gengångare
sot- och solansikte
oemotståndliga - kom
dra med mig, lämna mig på vägen