***
"Dikten mortlar orden till meteoriter"
Marie Lundquist (2017)
***
Simon Armitage är fyra år äldre än jag så han kunde mycket väl ha varit en storebror. Han har ett stort idrottsintresse, liksom jag, och han är hängiven supporter till fotbollslaget Huddersfield Town. Han har gjort radioprogram för BBC inom mina favoritområden: litteratur, historia och resor. I hans dikter går att skönja en humor som smeker mina nerver och stimulerar mina skrattmuskler. (Dock har exemplet nedan en allvarligare ton.)
Han har dessutom skrivit ett stort antal dikter om konst, alltså det vi kallar ekfrasis och som jag har en förkärlek åt.
Han har en annorlunda studiebakgrund inom såväl geografi som sociologi, och har författat ett magisterarbete om effekterna av TV-våld för unga brottsutövare.
50-listan : Plats 7
 |
| The shout : selected poems / Simon Armitage Orlando : Harcourt, 2005. |
Incredible, by Simon Armitage
After the first phase, after the great fall
between floorboards into the room below,
the soft landing, then standing one-inch tall
within the high temple of table legs,
or one-inch long inside a matchbox bed . . .
And after the well-documented wars:
the tom-cat in its desert camouflage,
the spider in its chariot of limbs,
the sparrow in its single-seater plane . . .
After that, a new dominion of scale.
The earthrise of a final, human smile.
The pure inconsequence of nakedness,
the obsolescence then of flesh and bone.
Every atom ballooned. Those molecules
that rose as billiard balls went by as moons.
Neutrinos dawned and bloomed, each needle's eye
became the next cathedral door, flung wide.
So yardsticks, like pit-props, buckled and failed.
Lifetimes went past. With the critical mass
of hardly more than the thought of a thought
I kept on, headlong, to vanishing point.
I looked for an end, for some dimension
to hold hard and resist. But I still exist.
***
Innan Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur kunde jag aldrig tro att priset skulle tilldelas ytterligare en svensk. Så fram till den dagen var Adam Zagajewski min givna kandidat. Ännu väntar han på äran.
Zagajewski är ytterligare en i raden av fantastiska polska författare som jag åtnjutit. Hans dikter har nästan alltid en allmänmänsklig och existentiell inriktning.
Han studerade filosofi och psykologi i Kraków. Efter att ha tillhört den demokratiska oppositionen i Polen belades han 1976 med publiceringsförbud (hävt först 1989).
Av alla dikter jag har läst är det nog hans texter som gett mig de största lärdomarna.
50-listan : Plats 6
 |
| Elektrisk elegi och andra dikter / Adam Zagajewski i urval och tolkning av Anders Bodegård Stockholm : Norstedt, 1993 |
Ur föremålens liv, av Adam Zagajewski
Föremålens släta hud är lika
spänd som ett cirkustält.
Det kvällas.
God afton, mörker.
Farväl, dagsljus.
Vi är som ögonlock, säger föremålen,
vi rör vid både ögon och luft, mörker
och ljus, Indien och Europa.
Och plötsligt börjar jag tala: föremål,
vet ni vad lidande är?
Har ni nånsin varit hungriga, vilsna, ensamma?
Har ni gråtit? Vet ni vad fruktan är?
Skam? Har ni lärt känna avund och svartsjuka,
småsynder som inte omfattas av förlåtelsen?
Har ni älskat? Har ni legat och dött
på natten, när vinden slår upp fönstren och tränger in
i det kalla hjärtat? Har ni fått känna på
ålderdomen, tiden, förgängelsen? Sorgen?
Tystnaden faller.
På väggen dansar barometernålen.
***
Under mina år av litteraturkonsumtion har Svenska Akademien stått för en riktigt stor blunder. De gjorde misstaget att förbigå den danska poeten Inger Christensen i sina Nobeldiskussioner. Jag tycker att hon är Nordens viktigaste litterära förnyare i modern tid.
Liksom i Nerudas fall kom jag tidigt i kontakt med Inger Christensens litteratur. Kanske berodde det på min skånska bakgrund. Jag vet att vi fick läsa några dikter av henne på danska när jag gick på gymnasiet. Fast huvudsakligen har jag läst de svenska tolkningarna, så väl de tidiga från åttiotalet som de nyare översättningarna av Marie Silkeberg.
I min födelsedagslista representerar "Brev i april" året 1979. Det var då som det danska originalet gavs ut.
50-listan : Plats 5
 |
| Brev i april och andra dikter / Inger Christensen översättning: Marie Silkeberg Stockholm : Modernista, 2015 (Danskt original: Gyldendal, 1979.) |
Brev i april. III (utdrag), av Inger Christensen
(...)
Palmen är stark
som vinden är grön.
Raseriet vi en gång
kallade heligt.
Språket som en gång
hade en riktning.
Framtiden som en gång
föll tillbaka
på oss själva.
Likgiltigheten nu
när jag själv har varit med
runt solen
fyrtiofyra gånger.
Likgiltigheten nu
när det slutna kretsloppet
slår upp sina dörrar.
Likgiltigheten
i denna olidliga
verklighetsbild.
Lär mig att upprepa
framtiden nu,
medan vi föds.
Låt mitt sinne flyga upp
i sitt rede
innerst
i den susande kronan.
Låt äggen lysa
med ett eftersken
som mjölkad sol.
Låt vinden vara grön
och sorgen släckas
>>>>>
Men jag vet inte riktigt,
kanske
är det flera kilometer
till närmsta spindel.
Vi börjar och långt
innan solen går upp
är vi utanför staden.
Och här under tiden medan vi går,
medan vi följs åt
med jorden,
som går på sitt eget
lite rullande sätt
som djur
genom dimma,
blir sinnena
spunna
som en värld
omkring oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar