Moment 22: Bloggen härdas

Mina två andra bloggar (just nu vilande), "Boktornet - en kort rockad från Ferlin till Fischer" samt "Hipponomen", tog paus efter 18 resp. 21 inlägg. Tidsbrist och avtagande lust låg bakom. Kan det räknas som Moment 22[?!] att inte nå längre? Men idag signerar Poeten sitt 22:a inlägg i "Poetry with Blues". Hurra!

Det är lördag så det blir poesifyllt alfabet med bokstäverna G - H - I. Diktsamlingen som I-dikten är hämtad ifrån inspirerade mig och sonen att starta en daglig omröstning på bloggen. Under sju dagar kan ni studera, och betygsätta, konstverk som är skapade i annorlunda material. Det blir tre konstverk per dag. Dagens konstnärer har använt vedträn. Ryan hade väldigt roligt när han valde ut konstverken och han ser fram emot era betyg. Ni förblir anonyma.

Nu till bloggens alfabet.

G som i Glans - I ordböckerna tillskrivs ordet tre betydelser.

1) ljus, skimmer från blank yta
2a) (bildl.) härlighet, i all sin glans
2b) eller förhöja stämningen, göra festlig, sprida glans
3) med stor framgång, klara något med glans

Det finns besläktade ord inom holländskan, engelskan och tyskan men ursprunget får ändå betraktas som osäkert.
Dan Andersson lyckas emellertid sprida ljus i sin dikt.

Helgdagskväll i timmerkojan, av Dan Andersson (1888-1920)
Verserna 3-5.
(Ur Kolvaktarens visor. Stockholm : Tiden, 1915.)

...

Under stjärnornas glans flyger nattens dis
som ett sus över barkhöljt tak,
och det tjuter i Lammeloms sprickande is,
där det stöper från öppen vak.

Det är mil efter mil till lador och hus
där frosten går tjurig vid grind,
här är lustigt i stockeldens gula ljus,
som darrar i nattens vind.

Du är fager, Brogren, i eldglans röd,
där du gnider din svarta fiol,
för mat och för brännvin du glömt all nöd,
och din panna är ljus som en sol.

***

H som i Härd - Även det här ordet har oklart ursprung. Besläktade ord finns inom holländskan (haard) och engelskan (hearth). Historiskt har härd likställts med eldstad, men i själva verket är en härd ett centrum för något (tänk på ordet oroshärd). Eldstadens placering, oftast i mitten av rummet, förklarar den äldre bestämningen. 

By The Hearth-Stone, Sir Henry Newbolt (1862-1938)

(From Collected Poems 1897-1907. London : Nelson, [1910?].)

By the hearth-stone
She sits alone,
The long night bearing:
With eyes that gleam
Into the dream
Of the firelight staring.

Low and more low
The dying glow
Burns in the embers;
She nothing heeds
And nothing needs---
Only remembers.

***

I som i Isblomma - är en blomliknande figur bildad av frusen imma på fönster. Men också de förtrollande fenomen som uppstår i ishaven - när vattnet på ytan, av nybildad is, möter kall luft (se bild). Ordet isblomma omnämns först i handlingar från Kungliga Vetenskapsakademien, 1769.

Foto: Matthias Wietz. National Geographic

Fotografen Björn Ullhagen (f. 1955) har gjort konst av frusna blommor. Sedan har poeten Anna Franklin (f. 1959) satt underbar text till dem. När jag köpte in deras "Isblommor" till gymnasiebiblioteket i Västerås satt många elever på rasterna och bläddrade i boken. Nu, sex år senare, är biblioteksexemplaren sällsynta. Det visar på svårigheterna som diktsamlingar och konstböcker möter idag. Men boken går fortfarande att köpa. Så vill du ha en vacker "coffee-table book" i ditt hem, köp den!

Vad sjunger isen för sång?, av Anna Franklin
(Ur Isblommor. Dikter: Anna Franklin; Fotografi: Björn Ullhagen. De engelska översättningarna är gjorda av Tommy Jacobsson. Växjö : Artéa, 2008.)

Vad sjunger isen för sång
ingen alls
vi har för bråttom
för att lyssna

vi har tappat bort
vårt inre
djupet
i sagornas värld

lär dig
höra sången
en annan melodi
tror du vi kan gå över isen
frågar barnet

lägg örat
till sprickornas blommor
lyssna
hör om det bär

nu nu
kan vi gå

Foto: Björn Ullhagen

hör hur isen sjunger
sin sång
det hemliga språket
skatten inom oss

nu nu
kan vi mötas

bara
först då

Extraordinär!

Jag har redan kungjort på den här bloggen att jag tycker att poesi handlar väldigt mycket om uppfinningsrikedom. Detsamma kan sägas om kompositörens arbete med sin musik. Den här fredagen presenterar jag tre sånger av en verklig jazzinnovatör, Lina Nyberg.

Skivomslag från linanyberg.se

Lina Nyberg (f. 1970), föddes i Stockholm och växte upp i ett konstnärligt hem. Hon började sjunga med jazzband i 18-årsåldern. Två år senare bildade hon sin egen kvintett. Och vilken grupp sen ... Per "Texas" Johansson, Esbjörn Svensson, Dan Berglund och Mikel Ulfberg. Källa: linanyberg.se

Än en gång blir ni läsare påminda om Esbjörn Svenssons talang och hans betydelse för svensk jazz. För två veckor sedan gällde det hans produktion av Viktoria Tolstoys "White Russian". 

Men kvällens sånger är Linas egna och hämtade från skivorna "So many stars" (1996), och "Time" (2003).

Ordinary Day
Text & Musik: Lina Nyberg. 
(Från So many stars. Label: Prophone, 1996.)

Early in the morning, vans outside my window
no one's done the dishes and my only wish is
that you could be with me
so I don't have to be all alone
with all those boring things an Ordinary day is bringing

Later in the evening lots of folks around me
nothing is important no one gets what they want
but if you could be with me
then I don't have to be all alone
with all those boring things an Ordinary day is bringing

Then breeze comes through my window
flows around in my room
I know you're on your way
how you freshen up my day
do you have to go away?

When we're close to sunrise every bird is quiet
no one comes between us and I forget my wishes
when you are here with me
then I don't have to be all alone
with all those boring things an Ordinary day is bringing

***

Nästa sångtext är fylld av kärlek och värme. Förälskelsen vibrerar i den experimentella musiken. Flyg med!

Tropical
Text & Musik: Lina Nyberg. 
(Från Time. Label: Prophone, 2003.)

I've been sleeping for months on end
now I'm pale and I'm hazy
hibernation is painful my friend
the weather is lazy
I'm ready to rise
in the light of your eyes
I follow your lead
if you know what I need

we've been awake for days on end
the result is amazing
we are melting some snow my friend
the sparrows are gazing
I'm a child and a queen
if you know what I mean
I follow your lead
if you know what I need

when we fly
through the blizzards eye
we're tropical within
a forest on my skin
when we fly
through the blizzards eye
we're tropical at heart
I knew it from the start

***

Vi behöver svalka av oss. Det regnar bokstavligen floder i Lina Nybergs sista session hos Poetry with Blues. Improvisationer och små visslingar ger lyssnarna en fond byggd på glädje. Håll i minnet att hennes första skiva kom 1993 och att det hittills har blivit 16 album.

Rain like rivers
Text & Musik: Lina Nyberg
(Från Time. Label: Prophone, 2003.) 

I return with empty hands
luggage lost no demands
determined not to recollect
the one I was and you and yet

rain like rivers on my window

I challenge you with great delight
aim in sight arrows flight
determined not to lose this time

wash me clean wash the dust off my skin
turn me down turn me sleepy within

rain like rivers on my window

I reclaim what I lost
heart in hand just to pay the cost
determined not to lose a dime
I told you so I'm out of line

rain like rivers on my window

Tid att lyssna

Tidskriften Die Zeit i Tyskland inviterade poeter och tidskrifter till en europeisk poesiexkursion inför EU-valet. Det resulterade i tio dikter, från tio länder, publicerade i tio tidskrifter. Uppdraget för poeterna var att porträttera sin nation på fyra diktrader. Det gick så där. Tre av bidragen översteg radantalet och flertalet andades melankoli snarare än stolthet. Min favorit bland de tio, är den här:

Publicerad i: Kosovo 2.0
Poet: Shpëtim Selmani

On the first day blood was created
on the second day death
on the third love was mentioned
and then there were no days left for us

***

Jag hoppas att ni lagt märke till mina länkar i högerspalten. I dagens Utblick vill jag uppmärksamma "Poetry Out Loud", som är en webbplats tillägnad recitationskonsten. 

I USA tävlar high school-studenter över hela landet i poesirecitation. Det är enastående vilket värde man sätter på lyriken och det engelska språket. 

- Varför kan vi inte anordna något liknande i våra gymnasieskolor?

De nationella mästerskapen avgjordes 30 april i Washington, D.C. Under kvalificeringarna har 365000 studenter deltagit. Till slut stod Anita Norman från Arlington High School i Tennessee som vinnare. Om ni inte har förstått vilken kraft en diktuppläsning kan ha, bör ni lyssna på miss Norman. Hon reciterar "Let the Light Enter" av Frances Ellen Watkins Harper. Diktens tema är Goethes slutord på dödsbädden. 
De inledande två verserna följer här:

Let the Light Enter, by Frances Ellen Watkins Harper

The Dying Words of Goethe

“Light! more light! the shadows deepen,
        And my life is ebbing low,
Throw the windows widely open:
        Light! more light! before I go.

“Softly let the balmy sunshine
        Play around my dying bed,
E’er the dimly lighted valley
        I with lonely feet must tread.
...

***

Samtidigt satsar Massachusetts Poetry Festival på att sprida poesins budskap via Bostons kollektivtrafik. Projektet kallas "Poetry on the T". En av dikterna som pendlarna kan ta del av under maj månad, är:

The Summer Day, by Mary Oliver
(From New and Selected Poems, Volume 1. Boston : The Beacon Press, 1992.)

Who made the world?
Who made the swan, and the black bear?
Who made the grasshopper?
This grasshopper, I mean-
the one who has flung herself out of the grass,
the one who is eating sugar out of my hand,
who is moving her jaws back and forth instead of up and down-
who is gazing around with her enormous and complicated eyes.
Now she lifts her pale forearms and thoroughly washes her face.
Now she snaps her wings open, and floats away.
I don't know exactly what a prayer is.
I do know how to pay attention, how to fall down
into the grass, how to kneel down in the grass,
how to be idle and blessed, how to stroll through the fields,
which is what I have been doing all day.
Tell me, what else should I have done?
Doesn't everything die at last, and too soon?
Tell me, what is it you plan to do
with your one wild and precious life?

Vågor från öst

Onsdagstemat hämtar inspiration från vårt grannland i öster.
Ni får gärna lägga en röst i högerspaltens omröstning så att jag ser om den fungerar. Bloggers variant fungerade inte.

Trots att jag läser många barnböcker har jag faktiskt aldrig varit särskilt engagerad i Tove Janssons Mumindal. Det var en annan sorts finlandssvensk litteratur som jag lånade hem från biblioteket. I tjugoårsåldern läste jag Edith Södergran, Solveig von Schoultz och Bo Carpelan. 

Men också den finske lyrikern Pentti Saarikoski (1937-1983).
Han föddes i Karelen men växte upp i Helsingfors. Under kriget vistades han en kort period i Norrköping. Han studerade latin, grekiska, historia och lingvistik vid Helsingfors universitet, men tog aldrig någon examen. Från 1975 till sin död 1983 var han bosatt på Tjörn i Bohuslän. Under den perioden utkom tre samlingar som innehåller en del historiska referenser. Men jag har valt ut en dikt där han beskriver sin närmiljö. Jag är väldigt förtjust i tonläget och rytmen i den.

(Ur Thiarnia, av Pentti Saarikoski. En samlingsvolym med verken Dansgolvet på berget; Spela upp till dans; Den dunkles danser. Översättning: Mia Berner i samarbete med författaren ; efterskrift: Mia Berner. Lund : Ellerström, 2000.)

I min geocentriska värld
i Skärhamn
i fisklukten ytterst på bryggan
sitter jag med fötterna dinglande från knäna
i maj
Tjocka båtar som låtsas vara änder
flyter

på bottnens silltunneband
Mot magasinets vägg två tomma stolar
de som satt där dog i vintras
berättaren
och lyssnaren

Bland dem med två kängor
är jag udda
kommer nånannanstans ifrån

Stadens små trähus
knuffas, skjuter varandra ur vägen
klättrar på varandras axlar

på stranden buntar solen ihop sina strålar
stjälper sig i en svart kittel
som gungar på vågorna

***

Veckans "rävhona" är en prisbelönt finlandssvensk poet som debuterade 1972 med "En dikt om kärlek och annat".

Tua Forsström (f. 1947) föddes i Borgå och växte upp i västra Nyland. Numera delar hon sitt boende mellan Helsingfors och barndomstrakterna. Hon studerade litterturvetenskap, filosofi och socialpsykologi vid Helsingfors universitet. Därefter jobbade hon som förlagsredaktör åren 1972-1992. Sedan dess har hon varit författare på heltid.

Hon skriver ofta om människors utsatthet och om kärlek och ensamhet. Färgskalan i dikterna går från vemodigt grått till silvervitt, även om naturens egna vattenfärger bildar slingor på ytan.

(Ur Sånger : dikter, av Tua Forsström. Helsingfors : Söderström, 2006.)

Vi hade ett hem i dimman
Lance, det militärgråa fartyget ute i isen
Jag visste inte att ljuset kan vara så ljust
"Den som verkligen ser, ser endast
det han är utan"
Vi lärde oss att allting driver grönt
och violett på Barents hav

***

Veckans "okända" författare debuterade 1994 med "Öga för öga" och har blivit beskriven som en lekfull innovatör inom finlandssvensk poesi.

Ralf Andtbacka (f. 1963) är född i Kronoby och bosatt i Vasa sedan 1990. Han har sedan slutet av 1980-talet verkat som poet och kritiker och arbetat på bred front för att främja poesins livsvillkor både inom Finland och internationellt. År 2010 grundade han förlaget Ellips. Andtbacka har också översatt engelsk och amerikansk poesi. Källa: Schildts & Söderströms hemsida.

Om nätterna andas rummen, [första versen], av Ralf Andtbacka
(Ur Café Sjöjungfrun. Helsingfors : Söderström, 1999.)

Om nätterna andas rummen blått och svalka
hemligt register nyanser valenser frekvenser
knäppningar när virket lever och plåttaket
dras samman vaken långt in på småtimmarna
i juni som vecklat ut sin skira doftkarta
med fuktskadade veckotidningar bilder
av Heyerdahls bulliga papyrusskepp först
utfläkt segel och solgudens stolta brinnande öga
sedan söndersliten rest guppande saltbränd
tills destillerat gryningsljus bleker väggarna
och sömnigheten äntligen rullar in
en långsam långsam långsam dyning

Allitteration (Poesiskolan 3)

Jag är skolbibliotekarie och möter dagligen barn i olika åldrar. Jag läser och bokpratar om alla möjliga sorters genrer. Det blir bilderböcker, kapitelböcker och lättlästa böcker. Det blir ungdomsromaner, Jules Verne, deckare och fantasy-litteratur. Vi lär oss ABC på nya sätt och sjunger Krakel Spektakel.

Flera bilderböcker, ABC-böcker och rimböcker innehåller verser som är uppbyggda av allitteration. Jag tycker själv att sådana verser utgör matnyttig träning för alfabetshungriga sjuåringar.
I hemmet ägnar vi ibland duschstunden åt sådana övningar. En gång gjorde vi en vers om Ryans fröken, på bokstaven S. Efteråt skämdes jag lite grann när jag insåg att Ryan definitivt kommer att upprepa versen för henne, dagen efter. Men tydligen uppskattade hon våran skaldekonst.

Följande verser är exempel på allitterationer:

Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjuttiosju sköna sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai.

Bagare Bengtsson bor bakom berget bakar bara brända bullar.

Under kvällen gjorde jag en på bokstaven M:

Majestäten mötte massorna
medan musikerna mixtrade med mikrofonerna.
Maestron munhöggs med mezzosopranen
tills Mumin-Mark medlade mellan mupparna.
Melodram av Molière, misstänker man.
Nej, midsommarfirande i Mellanmjölksland.

av Roland Lundberg

*

Nu tycker jag att ni ska öva på att skriva allitterationer. Det kan vara en god hjälp att först skriva ned en mängd intressanta substantiv, adjektiv och verb som börjar på den bokstav som du tänkt bygga versen kring.

Ex.
kväll, kalas, kanin, kanelbullar, klätterställning

krämig, kul, kramgo, kinkig, kavat

krama, känna, kika, kiva, kandidera

***

En helt otrolig allitterativ ABC-bok för vuxna kan ni få fram genom att klicka på "Sayonara, sinnessnara!"

***

Nu till överkursen "Gör en Varelse Allitteration Dikt".

Rad 1: Döp din varelse.
Ex. Det här är en Frickofrasus.

Rad 2: Skriv ned (minst) fyra allitterationer som beskriver var varelsen bor.
Ex. En Frickofrasus föds och fäster sig framför fönsterblecket.

Rad 3: Skriv ned fyra allitterationer som beskriver vad varelsen äter.
Ex. En Frickofrasus frossar i fluglarver, fantomspindlar och fembenta fästinghonor.

Rad 4: Skriv ned fyra allitterationer som beskriver vad varelsen gillar.
Ex. En Frickofrasus gillar fester och falsksång, fräcka förslag och fönsterputs.

Rad 5: Skriv ned fyra allitterationer som beskriver någonting om varelsen.
Ex. En Frickofrasus fixade femton fransyskor till februarifestivalen.

Rad 6: Skriv ned fyra allitterationer som beskriver vad varelsen har gjort mot dig.
Ex. Min Frickofrasus fyllde flingpaketet med frimärken och fiskfjäll.

Hjärtat sjunger i dig

Måndagsklubben för vackra fraser inleder i det ljusa 20-talet med Växjösonen, Pär Lagerkvist (1891-1974). Efter det hyllade verket Ångest (1916), så dröjde det innan Lagerkvist återkom med en samling. Dikterna i "Den lyckliges väg" från 1921 och i "Hjärtats sånger" från 1926 framställdes i en helt annan sinnesstämning än i Ångest. Så här lovordas kärleken i en dikt från 1926.

Som en våg, sköljd upp mot stranden
vilar du hos mig.
När jag smeker dig med handen
skälver havet ini dig.
Djupa hav,
som födde dig.

Kom intill mig, nära till mig,
djup som blivit du.
Detta som inom dig skälver
är ditt hjärta ju.
Är ett mänskohjärta ju.

***

Så här dagen efter Mors dag kan det passa bra att lyfta fram Sylvia Plaths (1932-1963) dikt "Morning Song".
Jag publicerar den första versen och de två avslutande.

Morning Song, by Sylvia Plath

(From Ariel : the restored edition : a facsimile of Plath's manuscript, reinstating her original selction and arrangement /Sylvia Plath ; foreword by Frieda Hughes. New York : HarperCollins Publishers, 2004.)

Love set you going like a fat gold watch.

The midwife slapped your footsoles, and your bald cry

Took its place among the elements.

...

One cry, and I stumble from bed, cow-heavy and floral

In my Victorian nightgown.

Your mouth opens clean as a cat’s.  The window square

Whitens and swallows its dull stars.  And now you try

Your handful of notes;

The clear vowels rise like balloons.

I den svenska översättningen (med kommentarer) av Jenny Tunedal (f. 1973) och Jonas Ellerström (f. 1958) låter det så här.

Morgonsång, av Sylvia Plath

(Ur Ariel. Lund : Ellerström, 2012. Innehåller originalversionen (utgiven först 2004) samt de dikter som lades till i de engelska och amerikanska utgåvorna 1965 och 1966.)

Kärleken drog igång dig som en fet guldklocka.

Barnmorskan daskade dina fotsulor, och ditt kala skrik

tog plats bland elementen.

...

Ett skrik, och jag snubblar ur sängen, en blommig kossa

i viktorianskt nattlinne.

Din mun öppnas, ren som en katts. Fönsterrutan

vitnar och sväljer sina matta stjärnor. Nu provar du

din handfull toner;

klara vokaler stiger som ballonger

***

Även Anne Stevenson (f. 1933) har skrivit ingående om ett barns födelse och dess kroppsfunktioner. Första versen och de tre avslutande raderna kommer här. Dikten mäter upp den lilla människan och betvivlar hennes förmåga.

The Spirit is too Blunt an Instrument, by Anne Stevenson
(From Poems 1955-2005. Bloodaxe Books, 2005.)

The spirit is too blunt an instrument

to have made this baby.

Nothing so unskilful as human passions

could have managed the intricate

exacting particulars: the tiny

blind bones with their manipulating tendons,

the knee and the knucklebones, the resilient

fine meshings of ganglia and vertebrae,

the chain of the difficult spine.

...

It is left to the vagaries of the mind to invent

love and despair and anxiety

and their pain.

Jakten, skogen, ansiktet

Den här veckan har jag läst en diktsamling som kräver mer av sina läsare än Pia Tafdrups diktsamling gjorde. Jag är inte heller säker på att författaren och läsaren trampar på samma stig eller om de ens befinner sig i samma skog.

Jag har läst den norska poeten Kristin Bergets nya diktsamling. 

Hennes ansikte / Kristin Berget ; översättning: Ida Linde. Malmö : Rámus, 2014. (Originaltitel: Hennes ansikt)

Jag har även läst Kristin Bergets förra diktsamling på svenska, Der Ganze Weg, som utspelade sig i storstaden Berlin, för att ha något att jämföra med.

För egen del är det ingen tvekan om vilken diktsamling som talar till mig. "Der Ganze Weg" berättar, och beskriver, något för mig. Vi håller inte varandras händer (bokstavligen), men det känns ändå som om jag håller jämna steg med författaren. Även formexperimentet (dikterna har små luckor, blanka passusar, spridda i texten) accepteras utan problem av mig som läsare. Jag invänder bara emot det återkommande mantrat, kroppen - minnet - rummet, som blir lite övertydligt emellanåt.

Men nu gällde recensionen den nya diktsamlingen, "Hennes ansikte". 
I den skiljs våra vägar i ett tidigt skede och jag vet precis när det sker, i raderna ...

Det är vägen ut ur skogen
som är den farliga

Från singular till plural
Mer än vad som kan förtullas

Jag förmodar att hon menar något fördolt som ska ut i ljuset, och att lämna ut det [eller sig själv] är ett svårt och äventyrligt beslut.

Det är svårt, rent av omöjligt, att utelämna sina egna erfarenheter och referenspunkter när man läser någon annans text. En oberoende textanalys existerar aldrig. I min relation till Kristin Bergets dikt innebär det att jag har svårt att förstå det hon beskriver som farligt. Jag är mer rädd för skogen än för gläntan som skänker ljus. En del människor vill hålla kvar sitt känsloliv i en "Pandoras ask". Jag öppnar däremot gärna på locket.

Kanske bidrar också de olika miljöerna i diktsamlingarna till hur jag lyckas orientera mig i dem. Storstaden Berlin känns bekant och parerbar medan skogen ger mig svettningar och [mentala] skavsår. Det finns en passage i boken som nuddar vid min kompassnål.

"...
En densitet mellan grenarna
suger ut syre ur luften

Jag kunde ha tänkt rustning
En stumhet eller mental isolering"

Boken innehåller en jakt på en kvinna, älskarinnan? Tematiken för jakten och de återkommande förflyttningarna till Paul Celans dikt om Todesfuga, ställer läsaren inför svåra problem. 
Det är skuggorna som har fäste i skymningen, inför det planerade skottet. I det avsnittet siktar författaren väl, tycker jag. En av dikterna befäster synerna, för jaget.

"Med vitheten som högsta kort
vitnar systemet

Trädet. Inte skogen.
Huset. Inte trädet.
Veden. Inte huset.

Den vita flamman längst inne
i det svarta bålet

Bränn till grunden bränn till botten
Ingen här har inte ansikte

Slutomdöme: En diktsamling med kraftigt avskalade texter som var svåra att navigera igenom. 

Ett fall för poeten

Bloggens lördagsalfabet fortsätter med bokstäverna D - E - F. Det finns också en möjlighet att rösta i den nya omröstningen av Veckans Ord. Sju olika TV-producenter har kontaktat mig för att skriva en episod till deras TV-serie. Vilket erbjudande tycker ni att jag ska anta?

Mord i sinnet (Dr Tony Hill) - manusidé Resurrection
Mord i paradiset (kommissarie Poole) - Salamandersol
Morden i Midsomer (Barnaby) - Summer Drizzle
Wallander - Senvinterdag
Chief Inspector: Adam Dalgliesh - Penelopes väv
Sherlock - Ripples of Fear
Inspector Rebus - The Waterfront

***

D som i Detektiv - (engelska detective, detect 'uppdaga', av latin detectus 'avtäckt') kallas dels en civilklädd polisman som har till uppgift att utreda brott och innehar tjänst som kriminalinspektör, dels en privatperson som ägnar sig åt spanings- och utredningsarbete utan att vara anställd hos polisen. Källa: NE

Detektiverna, av Roberto Bolaño
(Ur Det okända universitetet; översättning av Anahí Giacaman-Ríos och Maria Nääs. Stockholm : Tranan, 2011.)

Jag drömde om detektiver, vilsna i den mörka staden
Jag hörde deras stönanden, deras kväljningar, känsligheten
I deras flykt
Jag drömde om två konstnärer som ännu inte hade fyllt 
40 år när Columbus
Upptäckte Amerika
(Den ene klassisk, tidlös, den andre
Alltid så jävla modern)
Jag drömde om ett lysande spår
Ormarnas stig
Som om och om igen genomsökts
Av fullständigt förtvivlade
Detektiver
Jag drömde om ett svårt fall,
Jag såg att korridorerna var fulla av poliser
Jag såg formulären som ingen tog hand om
De skamliga arkiven
Och sedan såg jag detektiven
Återvända till brottsplatsen
Ensam och lugn
Som i de värsta mardrömmarna
Såg jag honom sätta sig på golvet och röka
I ett sovrum med intorkat blod
Medan minutvisarna på klockan
Förskrämt färdades genom den ändlösa
Natten

E som i Etsning - (av etsa, av likabetydande tyska ätzen eg. 'låta äta') konstgrafisk djuptrycksmetod. En mästare på tekniken blev Rembrandt (ill.). De två dikterna är varandras motsatser, en lång - en kort, den ena beskriver hemska motiv (pesten) och den andra ljuvliga (årstiderna).

Etching of the Plague Years, by Mary Karr

(Ur The Devil's Tour. New Directi0ns, 1993)

In the valley of your art history book,  

the corpses stack in the back of a cart

drawn by an ox whose rolling shoulder muscles  

show its considerable weight.

He does this often. His velvet nostrils  

flare to indicate the stench.

It’s the smell you catch after class

while descending a urine-soaked

subway stair on a summer night

in a neighborhood where cabs won’t drive:  

the odor of dead flowers, fear

multiplied a thousand times.

The train door’s hiss

seals you inside with a frail boy  

swaying from a silver hoop.

He coughs in your direction, his eyes  

are burn holes in his face.

Back in the fourteenth-century print  

lying in your lap, a hand

white as an orchid has sprouted  

from the pyramid of flesh.

It claws the smoky air.

Were it not for that,

the cart might carry green cordwood  

(the human body knobby and unplaned).

Wrap your fingers around your neck  

and feel the stony glands.  

Count the holes in your belt loop

for lost weight.

In the black unfurling glass,

study the hard planes of your face.

Compare it to the prom picture  

in your wallet, the orchid

pinned to your chest like a spider.

Think of the flames

at your high school bonfire

licking the black sky, ashes rising,

innumerable stars. The fingers that wove  

with your fingers

have somehow turned to bone.

The subway shudders between dark and light.  

The ox plods across the page.

Think of everyone

you ever loved: the boy  

who gets off at your stop

is a faint ideogram for each.

Offer him your hand.  

Help him climb the stair.

***

Winter is an etching, spring a watercolor, summer an oil painting and autumn a mosaic of them all.

by Stanley Horowitz

(first published in Reader's Digest, 1983)

***

F som i Fasett - (fr. facette, diminutivform av face 'sida', 'yta') liten slipad yta med raka sidor på t.ex. ädelstenar. Används även inom psykologin för hur personlighetsdragen yttrar sig. 

En elegant [eller klurig?] kombination av ordets olika innebörder finns i en dikt av Johannes Anyuru. 
(Ur diktsamlingen Omega. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 2005)

Linjerna i handflatorna
när man kupade dem
för att dricka
ur kranen
borta vid gympasalen:
fasetterna
i en kristall

Vad för sorts
varelse är människan
egentligen?