tisdag 31 maj 2016

Herrgårdens begonia

  Även den här veckans blomma har en lång odlingstradition i vårt land. Gamla herrgårdar hade ofta magnifika urnor på trappan med hängande begonior av typen Herrgårds-begonia, därav namnet! Även de strikta planteringarna på båda sidor av infarten kunde innehålla långa rader med lysande färgglada, storblommiga begonior eller vara kantade med låga, rosa s.k. isbegonior. Källa: odla.nu

Veckans blomma: Begonia

Sommarbegonia

***

Begoʹnia, släkte begoniaväxter som förekommer i varma och fuktiga skogsområden i tropiska och subtropiska trakter med undantag för Australien och Polynesien. 
  Släktet omfattar nära 900 arter som representerar olika växttyper. De kan ha jordstammar eller stamknölar, de kan vara örtartade, buskformiga och ibland vedartade, de kan växa upprätt men är ibland krypande, klängande eller hängande. En del är epifyter, dvs. de växer på andra växter utan att ta näring från dessa. Källa: NE

*

The glory of the garden, by Rudyard Kipling (1865-1936)
(from A history of England. Garden City, N.Y. : Doubleday, Page & Company, 1911.)

OUR England is a garden that is full of stately views,
Of borders, beds and shrubberies and lawns and avenues,
With statues on the terraces and peacocks strutting by;
But the Glory of the Garden lies in more than meets the eye. 
For where the old thick laurels grow, along the thin red wall,
You'll find the tool- and potting-sheds which are the heart of all
The cold-frames and the hot-houses, the dung-pits and the tanks,
The rollers, carts, and drain-pipes, with the barrows and the planks.

And there you'll see the gardeners, the men and 'prentice boys
Told off to do as they are bid and do it without noise ;
For, except when seeds are planted and we shout to scare the birds,
The Glory of the Garden it abideth not in words.


And some can pot begonias and some can bud a rose,
And some are hardly fit to trust with anything that grows ;
But they can roll and trim the lawns and sift the sand and loam,
For the Glory of the Garden occupieth all who come.

***

  Bladen är alltid asymmetriska men för övrigt mönstrade och grönskande på olika sätt. De kan vara håriga eller kala. Blommorna är enkönade, men han- och honblommor finns på samma planta. Fröna är synnerligen små och frukten en kapsel, som kan innehålla 5 000 frön. Källa: NE

*

Filling station, by Elizabeth Bishop (1911-1979)
(from The complete poems, 1927-1979. New York : Farrar Straus Giroux, 1983.)

Oh, but it is dirty! 
—this little filling station, 
oil-soaked, oil-permeated 
to a disturbing, over-all 
black translucency. 
Be careful with that match! 

Father wears a dirty, 
oil-soaked monkey suit 
that cuts him under the arms, 
and several quick and saucy 
and greasy sons assist him 
(it’s a family filling station), 
all quite thoroughly dirty. 

Do they live in the station? 
It has a cement porch 
behind the pumps, and on it 
a set of crushed and grease- 
impregnated wickerwork; 
on the wicker sofa 
a dirty dog, quite comfy. 

Hårig rosa begonia
Some comic books provide 
the only note of color— 
of certain color. They lie 
upon a big dim doily 
draping a taboret 
(part of the set), beside 
a big hirsute begonia.


(...)


***

  Många begonior odlas som prydnadsväxter både för bladens och blommornas skull. Blomfärgen varierar i vitt, gult, rosa och rött. Bland välkända arter kan nämnas julbegonia, knölbegonia och sommarbegonia. Källa: NE


Röd begonia, av Ingrid Arvidsson (f. 1919)
(ur Det röda. Stockholm : Bonnier, 2005.)

Vintermorgon.
Svart himmel.
En röd begonia.
Ingen vår.
Ingen nåd.
Ingen väg tillbaka.
Bara ljuset som ändå stiger.
Blomman ändå röd.
Blodet ändå varmt.
Och tända fönster syns
som segertecken
över mörka vatten.

måndag 30 maj 2016

Världslitteraturens ö-rike

  Atlantis är en fiktiv ö och ett sagorike vars historia m.m. skildrades av Platon i dialogen ”Timaios”. Men det är också ett bokförlag i Stockholm.

  Atlantis ger ut fackböcker inom en rad områden, främst historia, konst och litteratur men också om design, mode, arkitektur, ekonomi och politik. Biografier om både historiska personer och nu levande har en given plats i utgivningen. Atlantis ger även ut ett sparsmakat urval skönlitterära titlar samt har en omfattande klassikerserie Atlantis väljer ur världslitteraturen.


***

  Förlagets verksamhet startade 1977 på Västra Trädgårdsgatan 11 B i Stockholm. Avsikten var att skapa ett kvalitetsförlag – kvalitet både till innehåll och form. Tio år senare, 1987, flyttades verksamheten till Sturegatan 24, en adress som alltsedan dess varit en viktig mötesplats för bokälskare.

  Under ledning av Kjell Peterson, en av förlagets grundare, deltog förlaget i arbetet med att starta den historiska bokklubben Clio. År 2002 förvärvades Bokförlaget Signum i Lund, ett kvalitetsförlag med huvudsaklig inriktning på utgivning av konstböcker.

  Från och med den 1 januari 2016 är Atlantis ett fristående bolag inom Stiftelsen och bokförlaget Natur & Kultur. Källa: Förlagets webbplats

  Jag har valt ut tre böcker ur deras produktion. I två av dem är Bengt Erasmie (1937-2015) inblandad.

  Bengt var under sitt yrkesverksamma liv gymnasie­lärare i franska och svenska. Men det är som poet och frankofil han blev mest känd.
  Han gav ut 15 diktsamlingar och hans sparsmakade centrallyriska poesi prisades i positiva recensioner.
  Som översättare och introduktör av fransk poesi gjorde Bengt en kulturell insats. Här kan nämnas hans kongeniala tolkningar av Goncourtpristagaren Philippe Jaccottets poesi.

  I det omfattande verket ”Franska landskap från Ronsard till Rimbaud” har Bengt översatt och kommenterat 150 dikter skrivna under trehundrafemtio år. Källa: Dagens Nyheter

  Först kommer en av Bengt Erasmies egna dikter och därefter ett exempel ur den fantastiska antologin som omnämns ovan.

**

(Ur På jorden, av Bengt Erasmie. Stockholm : Atlantis, 1979.)

Min ensamhet
landet jag härskar över
gränsar till
din ensamhet
landet där du härskar

Lång är gränsen och täckt av djupa skogar



Ibland tränger ett rop, nästan ohörbart
över gränsen - från dig eller mig
Då lägger vi av våra tunga mantlar
och smyger ut ur våra slott
till skogarna vid gränsen
och vi möts
och vi vet inte var, i min ensamhet
eller i din, under trädens tätnande kronor


**

(Liksom i månaden maj ... / Pierre de Ronsard. Ur Franska landskap från Ronsard till Rimbaud : 150 dikter av 30 poeter / i urval och översättning samt med författarpresentationer och diktkommentarer av Bengt Erasmie. Stockholm : Atlantis, 2003.)


Liksom i månaden maj man på kvisten ser
rosen ung, den skönaste som någonsin fanns,
överträffa himmelen i färg och glans,
när gryningen med tårar vattnar den och ler,

- behaget i dess blad och kärleken där vilar,
spridande sin doft i trädgården runtomkring,
men försmäktande, med bladen utslagna i ring,
piskad av regn den dör, eller av solens pilar -

så, mitt i din ljuvaste blomning daggbestänkt,
när både jord och himmel dig sin hyllning skänkt,
klipptes din livstråd av; som aska vilar du.

På din grav tag emot mina tårar, min sorg,
detta kärl fyllt med mjölk, med blommor denna korg,
så att - levande, död - din kropp blir rosor nu.


***

  Jag avslutar med den nyligen bortgångne Lars Gustafssons bok "Elden och döttrarna". 

  Den svenske författaren Lars Gustafsson föddes 1936 i Västerås där fadern var köpman. Lars tog studentexamen 1955 och bedrev därefter universitetsstudier i Uppsala med fil.lic. 1961. Alltsedan 60-talet var han flitigt engagerad i kultur- och samhällsdebatten. Under åren 1962-72 var han redaktör för BLM. Han var också litteraturkritiker, först i Expressen och från 1981 i Svenska Dagbladet.

  Lars Gustafsson svarade för ett mycket variationsrikt och ombytligt författarskap, där han sedan slutet av 50-talet publicerade en strid ström av böcker. Den sammanlagda utgivningen omfattar drygt ett 60-tal verk. Han hann även med att ge ut sina "Valda skrifter". Källa: Alex författarlexikon

*


Maj är ett fönster, av Lars Gustafsson (1936-2016)
(ur Elden och döttrarna : valda och nya dikter. Stockholm : Atlantis, 2012.)

Det låter sig öppnas
men inte utan ansträngning
De torra flugor som vintern samlat
mellan glas och ram

är skrivtecken i något mycket
gammalt språk, dött och bortglömt.
Och vinden tar dem, världen strömmar in,
lyfter tyllgardinen, svänger lampan

världen blir mig plötsligt varse,
stelnar överraskad till

och blir till fasta ting.

söndag 29 maj 2016

Ulyanovsk insights

  Under åtta veckor kommer jag att uppmärksamma UNESCO's angelägna litterära satsning. Sedan 2004 har tjugo städer utnämnts till Cities of Literature. Först ut var den skotska "poesistaden" Edinburgh. 
  I december 2015 fick de senaste nio tillskotten sina utnämningar. Av dem har jag valt ut åtta för mina söndagsinlägg. Första resan går till Ulyanovsk.


***

  Innan jag berättar om staden Ulyanovsk presenterar jag UNESCO's deklaration.

"UNESCO Cities of Literature work together to build strong global partnerships: encouraging literary exchanges, creating cross-cultural initiatives and developing local, national and international literary links. Each City is dedicated to pursuing excellence in literature on a local level, engaging citizens in a dynamic culture of words."

*

  Ur mitt yrkesperspektiv kan jag konstatera att staden Ulyanovsk är ett föredöme. I den ryska staden med ~600.000 invånare finns det 39 folkbibliotek, mer än 200 skolbibliotek och ett gratisbibliotek på flygplatsen. Men det som imponerar mest är nog det regionala specialbiblioteket för blinda.

  I Ulyanovsk föddes Vladimir Ilyich Ulyanov-Lenin, 1870. Fast då hette staden Simbarsk. Namnbytet var en hyllning till ledaren Lenin.

  Det finns åtskilliga litterära storheter som har kopplingar till staden. Till och med den store Pusjkin levde en tid i staden och upplevelserna inspirerade honom till att skriva "The History of Pugachev and The Captain’s Daughter".

  Jag kommer att koncentrera mig på tre andra författare, som föddes i staden eller levde större delen av sina liv där, och då står jag ändå över den store romanförfattaren Ivan Goncharov.

**

  Nikolaj Karamzin (1766-1826) räknas till Rysslands riktigt stora författare och liknas vid Sir Walter Scott. Han var författare, språkvetare och historiker.
  Karamzin var av tatariskt ursprung, och inträdde i krigstjänst 1783, men lämnade den redan 1784 för att odelat ägna sig åt litterära studier. År 1789 företog han en resa genom Tyskland, Schweiz, Frankrike och England, skildrad i hans epokgörande Brev av en rysk resenär ( Pisma russkogo putesjestvennika), som han publicerade (1791–92) i den av honom uppsatta Moskovskij Journal.
  Redan 1787 översatte han William Shakespeares Julius Caesar och Gotthold Ephraim Lessings Emilia Galotti.

  Han skrev mer än 150 dikter, allt från epistlar och elegier till filosofiska naturpoem. Källor: Wikipedia, UNESCO och "A history of Russian poetry", by Evelyn Bristol

Autumn, by Nikolaj Karamzin
(Included in Letters of a Russian Traveler, 1789.)

Winds of the autumn are blowing
         Through the dark oak grove.
Earthward the yellowing leaves fall,
         Noisily scattered.

Empty are gardens and grain fields,
         Hills are in mourning,
Songs in the forests are ended,
         Birds have departed.



Geese in a flock lately risen
         Hurry to southward,
Smooth in their flight they go soaring
         High in the heavens.

Strands of grey mists in wreathes wander
         Through the still valley,
Merge with the smoke from the village,
         Upwards to flutter.

Gloomy, a wayfarer gazes
         Down from the hilltop,
Seeing the pallor of autumn
         Sighs as though weary.

Wayfarer sad, O be solaced!
         Nature will falter
Only for this little season.
         All waits the future.

All is renewed with the springtime:
         Proudly and smiling,
Nature arises all vital,
         Bridal in clothing.

Mortals, alas, fade forever!
         Men old at springtime
Feel in themselves the chill winter -
         Ancient in lifetime.


***

  Denis Davydov (1784-1839) var en rysk soldatpoet som deltog i Napoleonkrigen. Han uppfann en specifik genre - husarpoesin som utmärktes av sin hedonism och övermod - och han utformade sitt eget liv för att illustrera en sådan poesi.


The head and the feet (one verse), by Denis Davydov
(Published in 1803.)

And if you are, by right, the one in charge,
Then we can also have the right to stumble,
And sometimes it might happen - no intention -
That you, Sir, could get broken on a rock.


***

  Nikolaj Jazykov (1803-1846) var en rysk poet som under 1820-talet var lika populär som Aleksandr Pusjkin och Jevgenij Baratynskij.

  Jazykov väckte tidigt uppmärksamhet genom sin poetiska talang, som dock på grund av oregelbundet liv och sjukdom ej hann konstnärlig mognad. Jazykov, som var nära förbunden med Aleksandr Pusjkin och Nikolaj Gogol, slöt sig till det slavofila partiet och författade 1844 den hätska polemiska dikten K'nenasjim (Till de icke-våra), i vilken han stämplade Vissarion Belinskij och de så kallade zapadnikerna (de västerländskt sinnade) som fosterlandets fiender. Hans samlade lyriska dikter utgavs 1833 (fjärde upplagan 1858).
Källa: Wikipedia

  Under sin tid i Italien och Tyskland, vid 1840-talets början, skrev han ned sina intryck i några dikter.

Evening, by Nikolaj Jazykov
(Published in 1840)

Nago-Torbole vid Gardasjön

Now shades of mountains fall across the sleepy bay,
While rows of lemon, olive trees upon the shore
Are emptied; clear, the west does scarce gleam on the sea,
And soon the goodly day, so full of mirth and beauty,
With hues of fiery gold and purple will depart
From off the chastened glass of waters beyond sight.


***

Nästa söndag landar vi i Bagdad.

lördag 28 maj 2016

Fjäriln vingad syns i bloggen

  Bloggens sjunde alfabet har genomgått en fullständig studie. En del av er kommer kanske tycka att det är lite larvigt, andra kommer att uppskatta de vackra bilderna. Två stora inspirationskällor har Harry Martinson och Inger Christensen varit. 
  Då kanske ni förstår att vi ska titta närmare på ordningen fjärilar. I Sverige finns det över 2700 arter. En del är utrotningshotade, bland annat "A-exemplet" som är Sveriges största dagfjäril.

***


A som i Apollofjäril - Parnaʹssius apoʹllo, art inom familjen riddarfjärilar. Historiskt använt sedan 1843, från grekiska gudanamnet Apollo. Den är vit med svarta och röda fläckar och mäter 62–87 mm mellan vingspetsarna. Den är Sveriges största dagfjäril.


Apollofjäril lever i öppna, steniga och klippiga miljöer med kalkhaltig berggrund. Den övervintrar som ägg. Larven lever av kärleksört och vit fetknopp. Arten förekom tidigare från Skåne till Ångermanland, men har i sen tid minskat starkt i hela landet utom på Gotland. Den är rödlistad och finns numera främst längs kusten från Stockholms södra skärgård till Västervik samt på Gotland. Källa: NE

*

Solrök (utdrag), av August Strindberg (1849-1912)
(ur Dikter på vers och prosa. Stockholm : Bonnier, 1883.)

(...)

Då stannar hans trötta öga,
då svävar ej mer hans blick,
den funnit i fjärran ett något,
en ljus men irrande prick.

Fram över den väsande vågen
sin rankiga bana den styr,
likt malen kring aftonlampan
den söker det ljus den flyr.

Det är en Apollofjäril
så ensam på villande hav,
han sökte därute frihet
och finner en enslig grav.


(...)

***

B som i Blåvinge - blåvingar, släkten i fjärilsfamiljen juvelvingar (Lycainidae) som kännetecknas av att hanarna har mer eller mindre blå, ofta glänsande vingovansidor. Historiskt har namnet använts sedan 1876.

I Sverige förekommer ca 20 arter, vilka mäter 21–33 mm mellan vingspetsarna. De är dagaktiva.

Larverna är korta och tjocka, något gråsugge- eller snigellika, och lever ofta av ärtväxter. Några arters larver är associerade med myror, speciellt av släktet rödmyror. Larverna lever under de första larvstadierna av näringsväxten men börjar senare utsöndra ett sekret från ett par körtlar, vilket attraherar myror. Myrorna slickar i sig sekretet och bär larven till boet. Blåvingelarven övergår där till att leva av myrlarver. Källa: NE


Bergslag (utdrag), av Werner Aspenström (1918-1997)
(ur Hundarna : dikter. Stockholm : Bonnier, 1954.)

2
Tredje söndagen i juli,
när stenarna ångade som bröd
just taget ur ugnen,
hängbjörken slokade
och tjärnen blänkte med tattarögon.
Därefter den stilla,
den blickstilla kvällen:
en dräng i vita skjortärmar
fromt lutad mot grinden.
Igelkotten lufsade i diket,
snuvig och med äggskal på ryggen.
Sista blåvingen kryssade mellan tuvorna.
Över skogsåsen lyfte sig månen,
blodig, som en nyss framdragen kalv.


***

C som i Citronfjäril - Goneʹpteryx rhaʹmni, art i familjen vitfjärilar. Historiskt använt sedan 1879.

Hanen är citrongul och honan gulvit; båda har en orange prick på vardera vingen och ett vingspann på 55–60 mm.


Citronfjäril kläcks på eftersommaren och övervintrar som fullbildad. Tidigt på våren blir den åter aktiv, parar sig och lägger ägg. Larven, som är grön med vitaktig sidolinje, utvecklas på växten brakved. Arten förekommer allmänt på ängsmarker, i skogsbryn och trädgårdar norrut till Västerbotten. Källa: NE

*

Fjärilen, av Per Helge (f. 1945)
(ur Rasp. Västerfärnebo : Rallarros, cop. 2002.)

En försenad citronfjäril hastade
förbi, halvvägs flygande och
halvvägs kastad av septembervinden
En bevingad existentialist

som gav en snabblektion i konsten
att vingla sig en väg av
något mer än vindriktningarna

fredag 27 maj 2016

Blågul kärlek till mopeder och Värmland

  Den värmländska Packmopedsturnén startade 1992. Initiativtagare och turnéledare är musikern Göran Samuelsson. Årets premiär äger rum 25 juli. Fram tills dess kommer jag varje fredag att presentera två artister som deltagit under tidigare turnéer. Vi startar med upplagan 2006, då deltog Marie Bergman och Claes Janson.


***

  Marie Bergman (f. 1950) började karriären på 1960-talet, bland annat på Vispråmen Storken i Stockholm. Hon uppträdde även tillsammans med Thérèse Juel i duon Marie & Thérèse. 1968–1969 sjöng hon i Putte Wickmans band. 1969–1973 var hon medlem i Family Four, och 1974 inleddes solokarriären.

  Från det första albumet Mitt ansikte (1974) till det senaste, Den mänskliga faktorn (2014), har det blivit 21 skivor: 16 med eget material, två jazzskivor, två samlingsalbum och ett livealbum.


  Hon har vunnit Melodifestivalen tre gånger:


1971 (med Family Four)

1972 (med Family Four)
1994 (tillsammans med Roger Pontare)

Källa: Wikipedia


**

  Jag har valt ut hennes mest kända sång (med text av Ola Magnell) samt en kärlekssång från sent 80-tal. Efter texterna finns en spellista med Marie Bergman och Claes Janson.


Ingen kommer undan politiken, framförd av Marie Bergman
(Text: Ola Magnell, Musik: Anna McGarrigle-Phillippe Tartartcheff. Originalets titel: Complainte pour Ste-Catherine. Ursprungligen utgiven på Kate & Anna McGarrigle (1975). Inspelad av Marie Bergman på albumet Närma mig (Metronome, 1977).)

Trött mamma vaggar lilla Lina
Dumma mamma, du får inte gå
Sjung en vals om blommorna och bina
Städa, mamma, damma och stå på
Inte ger man fan i politiken
För att man är konventionell

Byta blöja, läsa gammal saga

Askungen får sin rike prins
Kvinnan skulle vinnas och behaga
Nog är dom rara, men dom finns
Även om dom jobbar i fabriken
Och ser fram emot en ledig kväll

Det tar tid för seden att försvinna

Vila, Lina, du som ännu kan
När du vuxit upp och blivit kvinna
Lever du kanske som en man
Som kan ägna tid åt politiken
Utan att störas av nåt gnäll


Busa, Lina, snusa Tummeliten
Snart är det kärlek eller kiv
När du slitit färdigt för profiten
Är du inte längre attraktiv
Ingen kommer undan politiken
För att man är servil och snäll
Inte ger man fan i polemiken
Fast man är trött varenda kväll

***

Jag älskar dig, framförd av Marie Bergman
(Text & Musik: Marie Bergman. Album: Kärlekens ansikte. Label: The Record Station, 1989.)


Jag älskar dig
därför så går jag nu
vill vara ensam ett tag
och vi är för tätt inpå varann nu

Jag älskar dig
och jag vill att du förstår mig nu
vill inte minnas den dagen
då allting försvann

För kärleken måste ha
lika mycket luft omkring sig
som pelarna i ett tempel
det måste finnas rymd
om man ska kunna stötta varann
spela spelet duochjag mot världen
den lösningen är för enkel
så därför ger jag dig fri
gå ut och pröva ditt liv

Jag älskar dig
därför går jag nu
vill inte se likgiltighetens slöja
i dina ögon


**




**

  Claes Janson (f. 1947), är en svensk sångare inom jazz, blues och visa.
  Efter studentexamen i mitten av 1960-talet och militärtjänst i Sollefteå skrev han in sig vid Uppsala universitet. Han var med och startade bluesgruppen Good Morning Blues 1967 och var sedan verksam utomlands runt Medelhavet med underhållning, restaurang, turism och hotellverksamhet till 1975.
  Janson flyttade tillbaks till Sverige och var 1975–1976 med och startade nya Hamburger Börs. Därefter var han ansvarig för Jazzklubb Fasching i Stockholm 1977–1978. Han har hela tiden parallellt varit musikaliskt verksam i olika konstellationer från duo till storband.
Källa: Wikipedia

*

Jag har valt en text av barnboksförfattaren Barbro Lindgren som Claes Janson sjöng in på albumet BlåGul Blues (2002).

Ofattbart att det är vår, framförd av Claes Janson
(Text: Barbro Lindgren, Musik: Georg Riedel)

Allt har börjat, marken lyser
Känn hur hjärtat slår
Luften ångar, som den andas
Vilken skillnad mot igår

Hjärtat bankar, allt är stilla
häggens doft så stark
Gräset rör sig, mycket långsamt
över vårlig mark


Se på hagtornets, små knoppar
lysande i allt det grå
Och den ljuva mandelblommen
Kattfötter, så små, så små

Träden grönskar, göken ropar
Svalorna kom hit igår
Havet bländar, som en spegel
Ofattbart att det är vår

torsdag 26 maj 2016

Jordens smörjelse?

  Utblicken tar ikväll upp ett par användbara resurser, dels den tidigare omnämnda databasen hos Poetry Foundation och dels kulturtidskriften Vagant. Inlägget avslutas med en programpunkt från den nyligen arrangerade poesifestivalen i Cheltenham.

***

  Förutom att erbjuda sina besökare ett gediget biografiskt lexikon över poeter och artiklar inom olika ämnen, så har Poetry Foundation en databas med över 40.000 dikter.
  Databasen är sökbar och den är indexerad. Det går bland annat att klicka fram poem som är lämpliga för barn. Det framgår inte när, alltså hur ofta, databasen uppdateras. Jag konstaterar att det just nu finns 370 dikter länkade för barn. Jag ska försöka hålla lite koll på tillflödet framöver, inte minst med tanke på att jag följer barnpoesin världen över. Nu följer ett något äldre exempel från databasen, signerat Shel Silverstein.

Dirty Face, by Shel Silverstein (1932-1999)
(from Poetryfoundation.org)

Where did you get such a dirty face,
My darling dirty-faced child?


I got it from crawling along in the dirt
And biting two buttons off Jeremy’s shirt.
I got it from chewing the roots of a rose
And digging for clams in the yard with my nose.
I got it from peeking into a dark cave
And painting myself like a Navajo brave.
I got it from playing with coal in the bin
And signing my name in cement with my chin.
I got it from rolling around on the rug
And giving the horrible dog a big hug.
I got it from finding a lost silver mine
And eating sweet blackberries right off the vine.
I got it from ice cream and wrestling and tears
And from having more fun than you’ve had in years.

***

  Den Norge-baserade kulturtidskriften Vagant finns både i pappersformat och på webben. Den har ett rätt avancerat innehåll och flera meriterade skribenter. Artikelförfattarna är såväl norska som svenska. Jag har mycket stor respekt för Ulf Erikssons kunskaper och hans textanalys av Terje Dragseths nya diktbok gav mig en angenäm lässtund. Jag blev verkligen nyfiken på norrmannens senaste bok, i synnerhet efter att ha läst citatet som följer, fast boken är rätt dyr i handeln.


(Ur Jeg skriver språket, av Terje Dragseth. Cappelen Damm, 2015.)

Skriver livet etter døden
gjennomsiktigheten
dødsbevisstheten
skriver
det siste sukk
sovende
skriver jeg språket

Jeg skriver språket
i den absolutte tilfeldighets dynamikk

skriver hokuspokus abrakadabra
en disputas til akademia

det språkløse universitetet skriver jeg
det hellige
det som bringer lykke
skriver jeg

***

  Under perioden 5/5-16/5 arrangerades den årliga Cheltenham Poetry Festival. Arrangörerna har alltid lanserat den som "the Writers festival", och med det avses utbudet av workshops. Men självklart förekommer det mer traditionella uppläsningar och panelsamtal. Självfallet fanns Shakespeare på agendan detta jubileumsår. Men jag vill lyfta fram en ung poet som fått allt mer utrymme och uppskattning hos kritikerna. 
  Helen Moore skriver inom fältet "Eco-Poetry", en inriktning som är på framväxt. Den meriterade John Kinsella uttalade sig så här om hennes andra bok “a Blake-vision for the planet” and as “a milestone in the journey of ecopoetics”.

Time-out, Black-out / by Helen Moore
(from author's website: http://www.natures-words.co.uk/)

For Earth Hour


Sitting quietly as if no one were at home,
in candlelight our faces morph, shadows fly,
we breathe in the silence and our pulses slow,

unplug, disengaging from the charge that throws
the box, the red-eyed Cyclops off stand-by.
You and I are quiet, as if we were alone –

no phone, no gadgets, no kinetic motion
humming, whirring all the time –
and breathe in the silence till our pulses slow

the treadmill, at a standstill the revolving doors
so nothing moves, shut down all production lines.
We sit quietly, the ending unknown,

while across the land steely rows of scaffolds
no longer hold the buzz that plies our wires;
breathing in the silence our pulses slow,

the lights go out across the globe
as all the Earth respires.
We wait quietly, now very much at home;
breathing in the silence, our faces glow. 

onsdag 25 maj 2016

Eyeing the poetry libraries

  Onsdagarna kommer att likna Utblicken men fokusera på poesibiblioteken i London och Edinburgh. Jag har följt och kommer att följa vad som händer på de båda biblioteken under våren och sommaren.

Poetry Library, Southbank Centre, London

***

  Den 13 april arrangerade tidskriften Modern Poetry in Translation en releasefest i The Poetry Library, Southbank Centre. Det handlade om tidskriftens första nummer för 2016 och det har som tema flyktingfrågan.

Modern Poetry in Translation 1/2016

  Jag har läst utgåvan men blev lite besviken på flera av dikternas innehåll, som jag upplevde hade rätt lite med huvudtemat att göra. Självklart fanns det de som gjorde det. Jag har valt en dikt av den albanske författaren Gëzim Hajdari, som flydde från sitt hemland 1992 och numera är bosatt i Italien.

Perhaps in the naked hills of Darsìa, by Gëzim Hajdari (f. 1957)
(Published in Modern Poetry in Translation, nr 1/2016.)

Perhaps in the naked hills of Darsìa
my fragile verses will be buried
under the dry thorns of the pomegranate tree
struck by the icy winds of the East.

Far from the young girls' loves
that will never know their anguish,
solitary under the black sky
like the robin in the darkness of winter.

The rustling of the grass, the blackbird's song
will accompany their lament.
While autumn's brief nights
will cover them with a pale moon.


***

  Förra året dog en av poesins verkliga förkämpar och tillika förebild för oss som älskar lyrik. Tessa Ransford (1938-2015) skapade det som idag är Scottish Poetry Library. Med tanke på det innehåll som biblioteket har idag, så är hennes insats i det närmaste omätbar. Hon startade verksamheten i Tweeddale Court, 1984. 
  Men redan 1981 hade hon startade samtalsgrupper kring poesi och kreativt skrivande och dessa lyftes sedan in i poesibiblioteket verksamhet. De går under namnet "The school of poets" men det handlar alltså inte om undervisning i hur man skriver poesi utan snarare om en möjlighet att utbyta tankar under ledning av någon aktiv författare.
  Numera arrangeras träffarna den andra tisdagen i varje månad, med undantag för augusti och december.

  Tessa gav ut en del egen poesi och jag har valt en dikt som finns tillgänglig på bibliotekets webbplats.

Edinburgh

August 3rd, by Tessa Ransford
(from Shadows from the Greater Hill. Ramsay Head Press, 1987.)

The hill is tossing high, frail wisps of
rosy cloud to glide in steady gale
along a turquoise sky, around, above the
perpendicular and slightly askew columns,
above the triangular gap
between crown and crag.

The moon, full at midnight,
is now high and faded 
almost a lazy eyelid:
day’s eye opening 
or night’s eye closing.

Birds chase and ride the wind
reeling, wheeling,
aware that in a moment
ordinary flight of day will have to be resumed.

The hawk alone is steady,
keeps position despite the gale
to pinpoint a victim

and far below
grasses tinge in flower:
harebell, yarrow, lady’s yellow bedstraw
Among the rangy thistles and fatted doves.

***

  Den 14 april firade The Scottish Poetry Library vårens återkomst genom ett specialprogram för sitt stående inslag, "Story Café". För detta tillfälle var temat honungsbiets förtrollade värld och i kaféet bjöds det på honungsbaserade snacks.
  En som har skrivit riktigt roliga verser om bin är Jo Shapcott. Hon har vunnit alla de prestigefyllda poesiprisen i Storbritannien och hon har varit president för the Poetry Society.

(En liten hågkommelse: Såväl Carol Ann Duffy, nuvarande Poet Laureate of Britain, som Roger McGough, innevarande president för the Poetry Society har gett ut barnpoesi. Det bådar gott, tycker jag.)

The Threshold, by Jo Shapcott (f. 1953)
(published in Poetry Society's website)


She Ping Sets World Record for Heaviest 'Insect Coat'

I waited all day for tears and wanted them, but
there weren’t tears. I touched my lashes and
the eyewater was not water but wing and fur
and I was weeping bees. Bees on my face,
in my hair. Bees walking in and out of my
ears. Workers landed on my tongue
and danced their bee dance as their sisters
crowded round for the knowledge. I learned
the language too, those zig-zags, runs and circles,
the whole damned waggle dance catalogue.
So nuanced it is, the geography of nectar,
the astronomy of pollen. Believe me,
through my mouth dusted yellow
with their pollen, I spoke bees, I breathed bees.