Life goes on

Jag är ganska nöjd med innehållet i EE-alfabetet. Jag har lärt mig vad dungarees är för något. Jag har fått en ny kvinnlig favoritpoet i Sophie Hannah, och jag upptäckte det vackra norska ordet øyeeple. Det var naturligtvis ofrånkomligt att de flesta orden i alfabetet kom från engelskan. Svenskan har ganska få ord med ee, så bokstaven Ä blev lite besvärlig att fylla. Efter visdomsorden från Robert Frost på temat three, kommer hela alfabetet i tabellformat. Sen får ni sitta och sukta efter julkok och julgodis som blir nästa "A till Ö-följetong" i bloggen. Trolig start 29 november.

"In three words I can sum up everything I've learned about life — It goes on."
Robert Frost (1874-1963)

EE-alfabetet		Upphovsman
Aberdeen		Robin Robertson
Beethoven		Bernhardt Wolff
Cheese		Judy Brown
Dungarees		Heather Brett
Evergreen		David Malouf
Frisbee		Hamish Ironside
Glee		William Blake
Halloween		Kenn Nesbitt
Indeed		Mark Twain
Jubilee		William Thomas Goodge
Keeper		Langston Hughes
Leeds		Sophie Hannah
Meeting		Robert Browning
Needle		David Malouf
Odysséen		Homeros
Peer Gynt		Henrik Ibsen
Queensland		Henry Lawson
Reedy		Jimmy Connors
Sweeney Todd		Stephen Sondheim
Tveeggad		Pia Tafdrup
Unheeded		Howard Phillips Lovecraft
Vreeswijk		Cornelis Vreeswijk
Weeny		Paul Vance och Lee Pockriss
Beeswax		Patricia Spears Jones
Yippee		Sophie Hannah
Zuiderzee		Paul Muldoon
Återseende		Wilhelm von Braun
Äldre Eddan		från västra Norge och Island
Øyeeple		Harald Sverdrup

Synminnen

Då är vi åter framme vid bokstäverna Å-Ä-Ö i Lördagsalfabetet. Den här gången tar jag hjälp av en isländsk hjältedikt och ett vackert norskt ord. Liksom förra gången så sammanfattar jag EE-alfabetet under söndagen, och lägger till en "sifferdikt".

*

Å som i Återseende - ordet står för ett möte med någon som man mött förut; på återseende! är detsamma som vi ses igen.

Återseendet, av Wilhelm von Braun (1813-1860)
(Från  Samlade dikter. Fjärde delen. Stockholm : Bonnier, 1902.)

I den glada sommarkvällen 
Ser jag då de kära ställen, 
Där som barn jag fordom lopp. 
Solen är i nedergången, 
Men hur mången sol, hur mången 
Går ej i mitt minne opp! 

Mer och mer jag känner trakten 
Mer och mer mig griper makten 
Af ett saligt glädjerus. 
Jag vill hasta, – jag vill dröja, – 
Skall mitt öga snart ej röja 
Röken från min moders hus? 

Liksom förr hörs lunden susa, 
Liksom förr hörs bäcken brusa, 
Men mitt hjärta högre slår. 
Sig naturen lik förblifver, 
Mänskan blott hvar urknäpp gifver 
Nya fröjder, nya sår. 

Under denna gamla eken 
Satt jag ofta, trött af leken, 
Med Maria, barnsligt öm. 
Många år jag borta varit, 
Många haf jag sedan farit, 
Men hon var min skönsta dröm. 

Ej kan hon den samma vara; 
Men jag skådar henne bara 
Som en liten ängel än; 
Sådan, som med purpurfriska 
Läppar hon mig hördes hviska: 
"Du är dock min bästa vän."

***

Ä som i Äldre Eddan - är ett fornisländskt litterärt samlingsverk. Numera kallas verket vanligtvis poetiska Eddan. Det innehåller 10 gudasånger och 19 hjältesånger.De flesta är skrivna under vikingatiden, mellan 900- och 1200-talet. Eddan finns helt bevarad i en pergamenthandskrift, Codex Regius, som troligen skrevs omkring 1270. I den allra första dikten, Voluspá, kan man läsa om världens uppkomst och dess undergång (Ragnarök). Huvudkaraktärer i boken är de nordiska gudarna Oden, Tor och Loke men i hjältesångerna möter man Sigurd Fafnesbane. Edda är namnet på en mytologisk gestalt. Utmärkande för diktningen i Eddan är allitteration, en form som tidigare förekommit i bloggen.

Ur Helge Hundingsbane (När Valkyrian Sigrun möter den döde Helges vålnad), Äldre Eddan
(Eddans hjältesånger / tolkade samt försedda med inledning och kommentar av Åke Ohlmarks.  Stockholm : Almqvist & Wiksell/Geber, 1954.)

Så mäktigt jag fröjdas
åt mötet här
som utsvultna
odinshökar
när lik de luktar,
livsvarma stekar,
eller drypande av dagg
de dagningen ser.

Kämpen den käre
kyssa jag vill
innan blodiga brynjan
du bänder av dig.
Håret ditt, Helge
är hårt av rimfrost,
bleka bålen
av blodsdagg stänkt.
...

I famnen på fallna
fursten jag sover
som lent jag låg
vid den levandes bröst.

***

Ö som i Øyeeple - är det norska ordet för ögonglob, buʹlbus oʹculi.

I dikten nedan används ordet som en metafor för fjällblärans blomkapsel. 

Fjällblära heter blindurt på norska.

Ur: Portrett av et fjell, av Harald Sverdrup (1923-1992)
(Från Grønn kalender. Aschehoug, 1974.)

...

I sandbakken nikker malurtens matte soler
til vår blåøyde dumhet
og orkidéenes giftiggrønne insektblomster
gir oss et bilde av vår egen vellystige ondskap.
Blindurtens lyse øye-eple, med brunfiolette årer,
ser oss ikke, intet i naturens grønnhet
har syn for oss.
Halvveis oppe blomstrer kulden i berget,
isranunklenes hvite og rosa gobelin
gjennomflerret av småstein,
en forrykt livsvilje risler som brevann gjennom oss.
I høyfjellets knuste skifer
lukker den nesten usynlige høyfjellsklokken seg
i et langstrakt, dypblått beger
og er aldri før sett,
en ynde som overlever Dovreværet
hvor rein og moskus ragger seg inn.
Grågrønn loddenhet ruger ut
en månegul blomst,
fjellvalmuen lever et liv i skred.
På toppen av fjellet
(kanskje nunatakk fra istiden)
gnistrer Knutshø-rappen fiolett.
Og fjellvåken slår ring om dette blomsterberg.

Bluesball, first base

Jag har haft datorstrul och inte lyckats ladda ned de poesialster som jag behövde för veckans inlägg. Därför lät jag onsdagens Tunnelbana och gårdagens Utblick vila. I dag blir det emellertid music-time, en återgång till Musikfredag, under titeln "Bluesball". Vad döljer den, tror ni? Läs vidare får ni se.

*

När det gäller de fyra stora lagsporterna i USA är det utan tvekan baseboll som märks mest i sångtexter och lyrik. Det tänker jag delge er under fyra fredagar.

Första basen: Boston

Boston Red Sox's hymn heter "Tessie". Här får ni en cover på den av punkrockbandet Dropkick Murphys (gruppen bildades 1996).

Tessie, performed by Dropkick Murphys. Text & Music: Barr, Casey, Kelly, Lynch, Orrell.
(From album "Tessie". Label: Hellcat Records, 2004.)

Tessie is the Royal Rooters rally cry
Tessie is the tune they always sung
Tessie echoed April through October nights
After serenading Stahl, Dinneen and Young
Tessie is a maiden with a sparkling eye
Tessie is a maiden with a love
She doesn't know the meaning of her sight
She's got a comment full of love

And sometimes when the game is on the line
Tessie always carried them away
Up the road from "Third Base" to Huntington
The boys will always sing and sway

Two! Three! Four!

Tessie, "Nuf Ced" McGreevey shouted
We're not here to mess around
Boston, you know we love you madly
Hear the crowd roar to your sound
Don't blame us if we ever doubt you
You know we couldn't live without you
Tessie, you are the only only only

The Rooters showed up at the grounds one day
They found their seats had all been sold
McGreevey led the charge into the park
Stormed the gates and put the game on HOLD
The Rooters gave the other team a dreadful fright
Boston's tenth man could not be wrong
Up from "Third Base" to Huntington
They'd sing another victory song

Two! Three! Four!

Tessie, "Nuf Ced" McGreevey shouted
We're not here to mess around
Boston, you know we love you madly
Hear the crowd roar to your sound
Don't blame us if we ever doubt you
You know we couldn't live without you
Tessie, you are the only only only

The Rooters gave the other team a dreadful fright
Boston's tenth man could not be wrong
Up from "Third Base" to Huntington
They'd sing another victory song

***

Theodore Samuel "Ted" Williams (1918-2002) spelade under hela sin karriär (19 säsonger) för Boston Red Sox. Han anses vara en av de bästa slagmännen i basebollens historia.

Ted "Fucking" Williams, performed by "The Baseball Project"
Text & Music: Steve Wynn. Gruppen bildades 2007.
(From album "Volume 1: Frozen Ropes and Dying Quails". Label: Yep Rock, 2008.)

Everyone's so kind and humble
Don't you know that I can see right through it?
Keeping all their comments down
You know it ain't a boast if you can do it
And everyone says "Say hey"
And everyone says "Did you see that kid play?"
I've got to give the kid a hand
But there's nothing that he can do better than I can
I'm Ted Fucking Williams

People say it's hard to like a man
Who doesn't fail and show he's a human
But failure's not a sign of grace
It only means you don't know what you're doing
And everyone says "Hey, Mick"
Mantle this, Mantle that, it makes me sick
It's just so hard to see
Why do they like him better than me?
I'm Ted Fucking Williams

And everyone says "Hey, Duke"
Like everything I did was some kind of fluke
I gotta give the Duke a hand
But there's nothing that he can do better than I can
I'm Ted Fucking Williams

***

Jag avslutar nattmatchen med en riktig hit, framförd av en talangfull baseboll-spelare som gick över från "andra basen" till bluesscenen. Under en period i slutet av 70-talet var George och bandet "Destroyers" baserade i Boston och spelade på klubbarna där. 

Move it on over, performed by George Thorogood (f. 1950) & The Destroyers. Text & Music: Hank Williams.
(From album "Move It On Over". Label: Rounder, 1978.)

Här vilar orden från Jorden. Kvar blev "J".

Poesiskolan

Det finns en versform som har mycket starkare ställning i USA och Storbritannien än i exempelvis Sverige. En kort dikt som hedrar en bortgången person, ibland inristad på gravstenen. Den här formen av gravskrift (eller inskrift), oftast med 1 till 6 rader, kallas epitaf. I USA förekommer även en mer humoristisk variant som inte sällan ges som skoluppgift åt elever.

Här följer några exempel:

På Dee Dee Ramones (basisten i Ramones) gravsten står det, 

"O.K...I gotta go now".

På Dean Martins, "Everybody Loves Somebody Sometime".

På mediamogulen Merv Griffins står det, "I Will NOT Be Right Back After This Message".

På Billy Wilders finner vi, "I'm A Writer But Then Nobody's Perfect".

Poeten Robert Frost föreslog följande vers:

“And were an epitaph to be my story,

I’d have a short one ready for my own. 

I would have written of me on my stone.

I had a lover’s quarrel with the world.”

*

The children of Israel wanted bread

And the Lord sent them manna,

Old clerk Wallace wanted a wife,

And the Devil sent him Anna.

In a Ribbesford, England, cemetery 

Here lies the body

of Jonathan Blake

Stepped on the gas

Instead of the brake.

Memory of an accident in a Uniontown, Pennsylvania cemetery

Here lies the body of our Anna

Done to death by a banana

It wasn't the fruit that laid her low

But the skin of the thing that made her go.

Anna Hopewell's grave in Enosburg Falls, Vermont

Gone away Owin' more

Than he could pay

Owen Moore in Battersea, London, England

Skoluppgiften är ofta sammankopplad med Halloween-seden, vilket märks på elevernas kreativa förmåga.

En av favoriterna jag hittat på nätet är skriven av Greg T.

Here lies poetry that all children hated.

The last person who taught it, we decapitated.

Här ligger poesin som alla barn hatade. 

Den sista personen som undervisade den, halshögg vi.

Ytterligare några exempel:

Here lies James who had a real bad day

When he was run over by a fat man riding in a sleigh.

Kevin R. 

Here lies Guy who of computers had no fright

Until the day he died from a computer megabyte.

Jarad T.

Here lies Katie who never could rhyme

She died working on an assignment that took a REAL long time.

Katie O.

Here lies Amanda whose death was queer

She died when a telephone got stuck to her ear.

Mary P.

***

Vi avrundar med Fritiof Nilsson Piratens epitaf:

"Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972."

Diktens färd

På måndagarna kommer rubriken "Diktarkeologi" att ersätta Måndagsklubben. Jag kommer att gräva i dikternas och poeternas historia. När, och i vilket sammanhang, blev poeten först publicerad. Vilken händelse, eller person, döljer sig bakom diktraderna. Jag hade tänkt börja med FIB:s Lyrikklubb och Lyrikvännen under 50-talet, men tar istället mitt avstamp i en händelse som ägde rum 27 maj 1973.

Dikten finns överallt

Författarinnan Siv Arb hade en vision om att föra ut poesin till folket som ett svar på förläggarnas njugga inställning till densamma. Det resulterade i en historisk poesidag i Gamla Riksdagshuset där 36 poeter avlöste varandra och reciterade sina dikter från kl 15 till midnatt, alltså under nio timmar. Det kom 3000 personer för att lyssna. Efteråt publicerades antologin "Dikten finns överallt - Svensk poesi idag" med ett urval av de framförda dikterna. Redaktörer för boken var Tobias Berggren och Theodor Kallifatides.

Ur samlingen har jag valt två dikter som har sina egna historier att berätta. Den andra dikten presenteras om en vecka.
Den dikt som avslutade den ljuvliga poesidagen 1973 var "Kap Farväl" av Gunnar Harding. En väldigt fin dikt (om dikten), här får ni första delen av den.

Kap Farväl, av Gunnar Harding (f. 1940)
(Från Dikten finns överallt : svensk poesi idag / red.: Tobias Berggren och Theodor Kallifatides ; fotografier: Bengt af Geijerstam. Stockholm : FIB:s lyrikklubb : 1973.)

1. 
      Där trasiga moln fladdrar
    som unionsflaggan på det nedisade stålskeppet,
där man genom kikaren betraktar
        salt svart vatten, noterar väsentligheter:
     "Den 11 juli var isen i stark rörelse."
68 grader nordlig bredd
    där Europa omärkligt går under, där
        Kong Christian IX:s Land
           ständigt återerövras av tystnaden.

Grønlandsekspedisjonens medlemmer før avreisen. Fra venstre foran Fridtjof Nansen, ekspedisjonens leder, Oluf Christian Dietrichson, løytnant, hjelpelærer i kroppsøvning og våpenbruk. Bak fra venstre: Ole (Nielsen) Ravna, norsk same, Otto Neumann Knoph Sverdrup, kaptein, Kristian Kristiansen (Trana), skogsarbeider, Samuel (Johansen) Balto, norsk same. Ett av bildene fra ekspedisjonen over Grønland i perioden juli 1888 til mai 1889. Fridtjof Nansen sammen med 5 norske deltagere krysset Grønland i løpet av en 42-dagers skiferd fra øst- mot vestkysten. Källa: "Fridtjof Nansen bildearkiv"

Når fast mark 30 juli 1888 (Frithjof Nansen)
   på östkusten av Grönland. Att färdas
       över ett alldeles vitt pappersark
där orden blir ett långt spår
    som skall korsas av andra, fortsätta
        åt många håll. Att återfinna
allt det som fanns
    innan vi gav det namn
        innan våra ord
    förenades med kontinenterna. Och kontinenter
skall leva i våra ord
            om vi återfinner dem.

I februari 1973
   sänder jag ut en dikt
      för att hämta den vita tystnaden tillbaka.
...

Born on the Bayou

Under november och december kommer bloggen att stuvas om. Det blir nya rubriker och nya perspektiv. Ni blir serverade kokheta matdikter på söndagar. Det blir diktarkeologi på måndagar. I poesiskolan blir det så småningom nordisk trekamp. Under onsdagarna tar vi tunnelbanan och på fredagarna spelar vi Bluesball. I december tar julköket över Lördagsalfabetet. 

- Det smakar potäter, sa Bill.
- Nej, det heter poäter, sa Bull.

***

Söndagsmeny, del 1 : Louisiana

I den amerikanska delstaten Louisiana samsas Cajun-köket med influenser från det kreolska köket. I dagens diktmeny hittar ni två rätter som finns inom båda traditionerna, men i olika varianter.

Gumbo - är en sorts gryta eller soppa som härstammar från södra Louisiana. Den består främst av en smakrik buljongbas, kött eller skaldjur, någon form av redning och grönsakerna selleri, paprika och lök. Källa: Wikipedia

Ode to Gumbo, by Kevin Young (f. 1970)
(Published in The Kenyon Review, New Series, VOL. 30, No. 3 (Summer, 2008), pp. 77-80.)

Ni kan lyssna på Kevin Youngs underbara uppläsning av hela dikten, via ovanstående länk.
...

So why not
make a soup
of what's left? Why
not boil & chop

something outside
the mind - let us
welcome winter
for a few hours, even

in summer. Some
say Gumbo
starts with filé
or with roux, begins

with flour & water
making sure
not to burn. I know Gumbo
starts with sorrow -
with hands that cannot wait
but must - with stirring
& a slow boil
& things that cannot

be taught, like grace.
Done right,
Gumbo lasts for days.
Done right, it will feed

you & not let go.
Like grief
you can eat & eat
& still plenty

left.
...

***

Jambalaya - är en familj av risrätter typisk för Cajun-köket och det kreolska köket i Louisiana.
Maträtten liknar den spanska paella, möjligtvis på grund av den spanska dominansen i USA under tiden den uppstod. Men det finns många andra teorier, bland annat att namnet är en kombination av orden jambon (franska för "skinka"), à la (franska för "typ"), och ya-ya (västafrikanska för "ris").

Riset blandas tillsammans med grönsaker och kött, och kryddas med den s.k. "heliga treenigheten" i cajun-köket; lök, mild grön paprika, och selleri. Köttet kan vara rökt korv (andouille), kyckling, skinka, skaldjur (till exempel räkor eller langust). Tabascosås används ofta för att ge rätten den kryddiga och något sura smaken.
Det finns lika många varianter av jambalaya som kockar som tillagar den. För jambalaya i cajuntappning används en typ av redning (roux), medan den i kreolsk tappning vanligtvis använder tomatsås. Källa: Wikipedia

Louisiana Jambalaya Giant Bird Chew, by Patrick Mackeown (f. 1966)
(Published at website "Food as a lens", April 12, 2011.)

Louisiana, Jambalaya Capital of the World
Recipes that kings envy are here unfurled
Crayfish and sausage, oysters and shrimp
Combinations making hardy tastebuds limp

Onions, green, and cayenne peppers too
smartly julienned and added to the stew
Simmer gently, relax and have fun
But mindful your creation is not overdone

Jambalaya originates from Spanish paella
Creole kitchen-sink wizardry at Cafe Bella
New Orleans Red Jambalaya smokey and hot
On account of Tasso-spice-pork that it's got

Jambalaya is for parties and family days
See from my descriptions its myriad ways
The creation a timeless testament living
Sharing celebrations with bountiful giving

***

Bananas Foster - is a dessert made from bananas and vanilla ice cream, with a sauce made from butter, brown sugar, cinnamon, dark rum, and banana liqueur. The butter, sugar and bananas are cooked, and then alcohol is added and ignited. The bananas and sauce are then served over the ice cream. Preparation of the dish is often made into a tableside performance as a flambé.
The dish was created in 1951 by Paul Blangé at Brennan's Restaurant in New Orleans, Louisiana.[2] It was named for Richard Foster, a friend of Owen Brennan who was then New Orleans Crime Commission chairman. Källa: Wikipedia

Poem for Bananas Foster
(Published in website "From the Pen: 1001 nights of writing", January 20, 2013.)

In the Court of the Three Sisters
Sultry Morning
Magnolias beginning to brown in the heat
Edges curling over the white
Bananas Foster in flames
Ice Cream melting in very white bowls
Kisses on the damp neck of desire
Crepes Suzette thick black cafe
Brown and White Brown and White
One blossom behind a shell of ear
Flames die down
Taste the syrups of this touch
One finger on the pulses
Of  so strong sweet and fire

Sött och beskt

Vi närmar oss slutet på EE-alfabetet. I kväll erbjuds sexkant och sötvatten, samt en hel del ironi.

Beeswax som slutar på X - är det engelska ordet för 'bivax', som är det byggnadsmaterial bina producerar med sina vaxkörtlar. Med vaxkakornas hjälp formger bina sina sexkantiga celler. I cellerna utvecklas bilarverna och lagras honungen. Uttrycket är från 1670-talet. Sedan 1934 förekommer det också i "mind your own beeswax" (med samma betydelse som 'mind your own business'). Källor: NE, Online Etymology

Plume, by Patricia Spears Jones (f. 1951)
(Published in Eoagh, Issue 8, New York.)

Bet your beeswax who said
Bet your beeswax what is
Beeswax - how did it arrive?

What moist hands dropped it where and oh how
Clever to drink from a cup made of bets
On beeswax, crop dusters, gramophones
Huge things with gears and bolts a century of
Forget-me-nots plucked and placed in books
Biblical in manner the colors flat - one day

Fade away like a plume of smoke pretty sight
The mustachioed man the pretty desperate woman
A song between them, ancient, hostile heard long
After the first singing. The payoff made in amber. 

***

Y som i Yippee - betyder helt enkelt Hurra! eller Jippi! Men glädjeutropet är en etymologisk nymodighet. Det började först att användas under 1920-talet, förmodligen som en modifikation av ordet "hip". Källa: Online Etymology

The cancellation (verses 1-4), by Sophie Hannah (f. 1971)
(From First of the last chances. Manchester : Carcanet, 2003.)

On the day of the cancellation
The librarian phoned at two.
My reading at Swillingcote Youth Club
Had regrettably fallen through.

The members of Swillingcote Youth Club
Had just done their GCSEs
And demanded a rave, not poems,
Before they began their degrees.

Since this happened at such short notice
They would still have to pay my fee.
I parked in the nearest lay-by
And let out a loud yippee.

The librarian put the phone down
And muttered, ‘Oh, thank the Lord!’
She was fed up of chaperoning
While the touring poet toured.

***

Z som i Zuiderzee - är en tidigare havsbukt i mellersta Nederländerna. Zuiderzee bildades vid översvämningar på 1200-talet och har sedan dess haft olika utsträckning. Efter färdigställandet av dammbyggnaden Afsluitsdijk 1932, skapades en sötvattensjö, Ijsselmeer. Källa: NE

As (versutdrag), by Paul Muldoon (f. 1951)
(From Moy sand and gravel : [poems]. New York : Farrar, Straus and Giroux, 2002.)

As your hummus gives way to your foul madams   
and your coy mistress gives way to “The Flea”
and flax gives way to W. D. Flackes   
and the living give way to the dead
and John Hume gives way to Gerry Adams   
and Television gives way to U2
and Lake Constance gives way to the Rhine   
and the Rhine to the Zuider Zee   
I give way to you.