Tangled lives around his spot

  Vi har passerat tio av de Förenta Staterna i serien Poet Laureates. Vi började i staten New York hos Marie Howe och avslutar resan i Ohio, med ett inlägg om Amit Majmudar. Jag tycker att två av poeterna höjer sig över mängden, Elizabeth Austen (Washington) och gårdagens Dana Gioia (Kalifornien). Floridas Peter Meinke blixtrade också till i sina texter. 
  Ohios nytillträdde poet lägger sig i mittfåran, enligt min bedömning.

***

  Amit Majmudar växte upp i Cleveland. Han tog en BS vid University of Akron och en MD vid Northeast Ohio Medical University. Han är en diagnostisk radiolog som specialiserat sig på nukleärmedicin och jobbar heltid i Columbus, Ohio, där han bor med sin fru Ami och deras två söner, Shiv och Savya. Källa: Wikipedia

Anne Sexton (1928-1974)

To Anne Sexton, by Amit Majmudar (f. 1979)
(from Dothead : poems. New York : Alfred A. Knopf, 2016.)

A naked woman
used to be sacred, once.
A woman clothed in nothing
but her own words (and what words, Anne,
what words)
is beyond naked: is transparent.
I stare at photographs online sometimes
and try to peer through
the Delphic chasm, the sibylline leaf of you.
I have aborted poetry like yours in the womb
simply by prescribing lithium.
Every time I wonder, am I killing Anne
by keeping Anne
from killing Anne?
If you were alive today, I might have been your shrink.
Framed diploma, Freudian sangfroid.
I like to think
I would have dropped my prescription pad
and kissed your right hand from the knuckles
around to the life line and out to the nicotine fingertips.
But I am flattering myself.
In real life, I’m scared of heights
and open flames
and women poets. One does not marry
a precipice. One does not have a daughter
with a spiked blue crown of natural gas.
And women who live as fire falling
endlessly from the sky
tend to fall in with hurricanes.
Aeneas looks on piously
while the Sibyl moans and the god mounts her.
You deserved a religion of goddesses,
priestesses, talking birds.
What you got was diagnosed.
I’m no hurricane, I’m a worrywart, Anne,
I’m the shy heart with the side part, Anne,
too scared to ride in your stationary car.
On what blue coast did you coast to a stop?
What song was on the radio?
And when your irises turned into seas
did you strip off your dress and swim?

***

  "In his precise, often formally driven poems, Majmudar explores themes of identity, history, spiritual faith, and mortality." Citat från Poetry Foundation

  Jag upplevde att texterna i Dothead var alldeles för disparata, och dessutom saknade boken segmentindelning. Det blev alltför tvära kast mellan dikternas innehåll och deras form. Jag fick svårt att reda ut rötterna (dikter om hans bakgrund) som lagts omkring versfötterna (dikter och ordlekar i bunden form). Nåväl, ett exempel till släpper jag fram.

Ohio Theater

Love song for doomed youth, by Amit Majmudar
(from Dothead : poems. New York : Alfred A. Knopf, 2016.)

We weren’t born to live
long among the cracked
homes and crack
houses of the real.
The basketball court
fault lines smoke 
with dandelion clocks,
something volcanic
in this city’s decay.
Car alarms sing
across widowed lots,
and in rushes the sea.
Baby, be good to me.

We weren’t born to live
long drinking the tapwater
zinc, the expired 
milk of the real.
We must grow our hearts up 
in this hothouse
of broken windows
because our bodies
have grown up by themselves.
The vets nest
in the hollows of buildings,
and in rushes the sea.
Baby, be good to me.

***

  Resultat Poetry Mix Championship
16-delsfinaler:
Brasilien-Kina 5-2
Tyskland-Litauen 4-6 (Överraskande! Jan Wagners Tyskland utslagna)
Nya Zeeland-Slovenien 7-3
Italien-Ryssland 3-4

  I morgon får ni dikter och resultat från de två första åttondelsfinalerna: Belgien-Nederländerna och Polen-England

Kissing is our native language

  Det återstår två uppdateringar av "The Bloom" 2016, och i båda fallen vänder vi blickarna åt det "förlovade landet" i väster. Det återstår två avsnitt med statspoeter, i afton blir det Kalifornien och söndagens försegling sker i Ohio.

  Ännu en gång är jag nöjd med bloggens tajming. Det har varit Prideparad i Stockholm idag och Regnbågsflaggan har sitt ursprung i San Francisco (1978).

Stockholm Pride, 2013

***

  Sedan 4 december 2015, och för en period över två år, är Dana Gioia utnämnd till Poet Laureate of California.

  "Det verkar nästan vara ett krav för en poet att ha en okonventionell resumé, men Dana Gioias är kanske anmärkningsvärd för att den är så konventionellt unpoetic. Han har en examen från Stanford Business School, och säger själv att han kan vara "den enda personen i historien, som gick från business-school till att bli poet"." Citatet (översatt) är hämtat från Poetry Foundation.

  Jag har läst den nyligen utgivna boken 99 poems : new & selected. Den innehåller femton nya dikter medan de övriga är hämtade från hans fyra första böcker.

  Jag tycker om den här samlingen, och för ovanlighetens skull har jag verkligen uppskattat prosadiktning. Till inlägget har jag dock valt lite kortare textexempel.

Insomnia, by Dana Gioia (f. 1950)

(from 99 poems : new & selected. Minneapolis, Minnesota : Graywolf Press, 2016.)

Now you hear what the house has to say.   

Pipes clanking, water running in the dark,   

the mortgaged walls shifting in discomfort,   

and voices mounting in an endless drone 

of small complaints like the sounds of a family   

that year by year you’ve learned how to ignore.

But now you must listen to the things you own,   

all that you’ve worked for these past years,   

the murmur of property, of things in disrepair,   

the moving parts about to come undone,   

and twisting in the sheets remember all 

the faces you could not bring yourself to love. 

How many voices have escaped you until now,   

the venting furnace, the floorboards underfoot,   

the steady accusations of the clock 

numbering the minutes no one will mark.   

The terrible clarity this moment brings,   

the useless insight, the unbroken dark.

***

  Född i en förort till Los Angeles, Gioia minns sin mor, en mexikansk-amerikan som han säger hade ingen avancerad utbildning, men som läste och reciterade poesi för honom vid en tidig ålder. "Därför", säger han, "jag har aldrig övervägt att se poesi som en inneboende svår konstart vars mysterier endast kan uppskattas av en utbildad intellektuell." Källa: Poetry Foundation

  Jag håller med Gioia fullständigt i hans beskrivning, och om ni minns Montevideo-inlägget så framförde Circe Maia en liknande deklaration kring sin syn på poesi.

Words, by Dana Gioia

(from 99 poems : new & selected. Minneapolis, Minnesota : Graywolf Press, 2016.)

The world does not need words. It articulates itself

in sunlight, leaves, and shadows. The stones on the path

are no less real for lying uncatalogued and uncounted.

The fluent leaves speak only the dialect of pure being.

The kiss is still fully itself though no words were spoken.

And one word transforms it into something less or other –

illicit, chaste, perfunctory, conjugal, covert. 

Even calling it a kiss betrays the fluster of hands

glancing the skin or gripping a shoulder, the slow

arching of neck or knee, the silent touching of tongues.

Yet the stones remain less real to those who cannot

name them, or read the mute syllables graven in silica.

To see a red stone is less than seeing it as jasper –

metamorphic quartz, cousin to the flint the Kiowa 

carved as arrowheads. To name is to know and remember.

The sunlight needs no praise piercing the rainclouds,

painting the rocks and leaves with light, then dissolving

each lucent droplet back into the clouds that engendered it.

The daylight needs no praise, and so we praise it always –

greater than ourselves and all the airy words we summon.

***

  Han är gift med Mary Elizabeth Hiecke och de fick tre söner. Michael Jasper Gioia (som dog i späd ålder); Michael Frederick "Mike" Gioia; och Theodore Jasper "Ted" Gioia. Hans dikt "Planting a Sequoia" är baserad på hans erfarenhet av att förlora sin nyfödde son. Det är en mycket fin dikt.

  Men jag väljer bokens avslutande dikt, en spegling av ett drömscenario som även jag önskade en gång.

***

Marriage of many years, by Dana Gioia

(from 99 poems : new & selected. Minneapolis, Minnesota : Graywolf Press, 2016.)

Most of what happens happens beyond words.

The lexicon of lip and fingertip

defies translation into common speech.

I recognize the musk of your dark hair.

It always thrills me, though I can’t describe it.

My finger on your thigh does not touch skin—

it touches your skin warming to my touch.

You are a language I have learned by heart.

This intimate patois will vanish with us,

its only native speakers. Does it matter?

Our tribal chants, our dances round the fire

performed the sorcery we most required.

They bound us in a spell time could not break.

Let the young vaunt their ecstasy. We keep

our tribe of two in sovereign secrecy.

What must be lost was never lost on us.

Starten har gått för Göran och hans vänner

  I måndags invigdes årets Packmopedsturné i Borgvik, Grums kommun. Dregen är med för tredje gången. Till sällskap har han Love Antell, Elin Ruth och Roger Pontare. En sammansättning som jag var lite tveksam inför. I recensionen av det första giget sågades Pontare rejält (för falsksång). Nedan ger jag er Love och Elin.

***

  Love Antell, född 1980 i Stockholm, är en sverigefinsk musikartist och konstnär. Han är känd som frontman i bandet Florence Valentin, och som soloartist.
  Han är utbildad till illustratör på Konstfack (2001-2003, 2004-2007) och är inspirerad av Lars Hillersberg. 2007-2011 ingick Antell som gitarrist i Hälsinge-folkrockgruppen Perssons Pack. Hans musik speglar ofta ett politiskt engagemang. 
  Som konstnär/illustratör har han bland annat gjort omslaget till Lena Anderssons roman Duck City och illustrerat Michel Houellebecqs roman Plattform. Källa: Wikipedia

En delad värld, framförd av Love Antell
(Text: Love Antell. Musik: Love Antell/Pär Wiksten. Album: Barn av Amerika. Amigo/Playground, 2015.)

Det är den bästa världen och den sämsta
Det är den smarta tiden och den värsta
Med rena tankar och dem sjuka
Den första stenen och dem skyldiga

Det är en delad värld, vi delar
Det är en delad värld, vi delar, vi delar
Det är din sak
Det är min sak
Det är en delad värld, vi delar, vi delar

Som redan dömd var du kommer ifrån
I den här stan' som sliter dig loss
Som vita toner och dem svarta
Som broarna och murarna

Det är en delad värld, vi delar
Det är en delad värld, vi delar, vi delar
Det är din sak
Det är min sak
Det är en delad värld, vi delar, vi delar

Det är som alla är vilse, men vet exakt
Det framför oss och allt ödelagt
Några växer fast och andra vilt
Öga för öga, gör världen blind

Det är en delad värld, vi delar
Det är en delad värld, vi delar, vi delar
Det är din sak
Det är min sak
Det är en delad värld, vi delar, vi delar

Det är en delad värld, vi delar
Det är en delad värld, vi delar, vi delar
Det är din sak
Det är min sak med
Det är en delad värld, vi delar, vi delar

***



***

  Elin Ruth Sigvardsson född 23 november 1981 i Mönsterås, är en svensk popmusiker och singer-songwriter.
  Elin Sigvardsson debuterade 2003 med albumet Saturday Light Naive som producerades av Lars Winnerbäck. Albumet hyllades av kritiker och ledde till en Grammisnominering för bland annat bästa nykomling. I början av 2005 släppte hon sitt andra album Smithereens som hon själv producerat.

  Sigvardsson startade under 2009 sitt eget skivbolag, Divers Avenue Music, och gav ut sin egenproducerade, fjärde skiva Cookatoo Friends den 7 oktober samma år. Åren 2011-2015 bodde Elin Sigvardsson i Queens, New York.
  Under denna period släppte hon sitt femte och sjätte album. Källa: Wikipedia

Bang, framförd av Elin Ruth
(Text & Musik: Elin Ruth. Album: Cookatoo friends. Divers Avenue Music, 2009.)

Bang, just like I said, you won't love me until we're dead
until we're dead
Bang, you drop the ring
untie the rope around your wing, around your wing

If you're gonna go and set yourself free
If you wanna break this little heart in me
There's nothing I can do about it,
It's your decision, I can't make up your mind

Boom, I hit the floor, you won't catch me anymore
you won't catch me when I fall
Bang, just like I said
you can't promise to love someone 'til you're dead
until your dead

If you're gonna go and set yourself free (ref.)

It's like you've been standing at the end of the road
and you don't know, you don't know, you don't know,
you don't know, you don't know
It's like you've kept me hanging on a string
let it go, let it go, let it go, let it go, let it go now

If you're gonna go and set yourself free (ref.)

***

poster från elinruth.com

  Jag har tidigare haft med en låt från albumet Here comes the storm i bloggen, men eftersom det är hennes särklassigt bästa skiva så får ni sånglyriken till ytterligare en.

I only miss you when you're on my mind, framförd av Elin Ruth
(Text & Musik: Elin Ruth. Album: Here comes the storm. Divers Avenue/Playground, 2014.)

I'm losing you, but I'm doing just fine
Like I used to, before you entered my mind

Oh, a guy like you, he can just turn around
Find himself someone new, like I hear you've already done

        I'm not gonna get handsy
        And I won't pick a fight
        'Cause I only miss you when you're on my mind

I'm losing you and you think I lost the game
But I got news for you, I am changing more than my name

In a day or two, I'll be on my way
And I will never, never, never, never, never
I will never come back again

        I am not wounded
        It only hurts when I smile
        And I only miss you when you're on my mind

I was down and out, I needed a friend
And you, you came along
But when the going gets rough, I'm the one who's tough
That's why I sing this song

About losing you
And the good that will bring
I was tied down to you
Now I'm free to forget everything

        It's not gonna be hard work
        It's not gonna take time
        'Cause I only miss you when you're on my mind

And you are almost never on my mind

***

  Igår glömde jag redovisa två matcher i Poetry Mix Championship. Kanske för att Sverige "torskade".

16-delsfinaler:
Lettland-Polen 3-5
England-Sverige 3-2
Australien-Ukraina 2-4
Canada-Venezuela 4-2

I fristadens oas

  Sista titten i dagspressen sker i Linköping, en stad som jag bott 5½ år i. Jag trivdes utmärkt i Östergötlands största stad, fast just då var Norrköping större. Näst efter Skåne är nog Östergötland det landskap jag helst skulle vilja bo i. Linköpings-Posten har inte publicerat särskilt många poesiartiklar under året, men de jag fann har lokal prägel.

Trädgårdsföreningen i Linköping

***

  Jag börjar med att berätta om en artikel från december 2015. Under rubriken Personligt intervjuades författaren Stina Nilsson Bassell med anledning av hennes nya roman "I mjölnarens spår". Hon har liksom jag läst kurser om utvecklingsländer vid en folkhögskola. Jag studerade vid Valla folkhögskola i Linköping medan hon läste vid Färnebo folkhögskola. I båda fallen så slutade det med resor till Zimbabwe.
  Stina Nilsson Bassell drabbades av två stroke-anfall under tidigt 90-tal. Hon fortsatte att jobba som journalist ytterligare ett tiotal år innan hon blev sjukpensionär.
  Författarskapet har resulterat i tre romaner, två sagor, två diktsamlingar samt "Luftens sötma" som innehåller dikter och kortare prosatexter.

Att forma sig, av Stina Nilsson Bassell
(ur Luftens sötma : [dikter och korta berättelser / av]. Stockholm : Books on Demand, 2014.)

den vita stenen
som gräset skönjer
liknar en gåspenna
där vattnet runnit
som en böljande stad
dit fisken far
vilt plaskande som en
diamant i rullning
kastar sig hit och dit
rullar sig i leran
omfamnar världen
slänger ut sin krok
piskar vinden
och den vita stenen blir
den vita stenen

***

  I fjol utnämndes Linköping till författarfristad. I mars anlände den första författaren som fått stipendium för att kunna leva och utöva sitt författarskap i Sverige.
  Den 16 mars uppmärksammade Linköpings-Posten det genom en artikel om författaren och poeten Housam Al-Mosilli. Han kommer från Syrien men lämnade landet på grund av den politiska situationen. De senaste åren har han levt i Turkiet. Under sin tid i Sverige hoppas han kunna skriva en bok om politik och film, samt en roman. Linköpings-Posten 2016-03-16.

Diary of the silent (excerpt), by Housam Al-Mosilli
(Published in the Dissident Blog. September 2014.)

Bombs in Aleppo, Syria

(...)
In our land,
after every cell of our bodies goes numb,
we look at the sun’s goodbye,
our entire lives flash before us in mere seconds.
We grieve. Not because we are dying,
but because tears will carve their canyons
on the cheeks of our mothers and loved ones.
There,
the first kiss,
the first drunken daze,
took us by surprise.
And we ask: “Is there a way for us
to fill our lungs with nicotine one final time?”
We realize that life can be brief.
And when we listen to the wind,
we hear our dirt saying, “Live with dignity,
or leave with your eyes hugging the sun.”

***

  Martin Möldener (f. 1992) är en svensk poet och författare. Han är född och uppvuxen i Linköping. Han debuterade 2012 med diktsamlingen Gränslandet och var samma år en av vinnarna under Göteborgs unga poesifestival.
  I april var han tillbaks i Linköping för att ställa ut konst och prata poesi. 

  Jag har läst hans bok "366". Titeln anspelar på vad som sker om året ges en extra dag.

Lyckans display, av Martin Möldener
(ur "366". Norsborg : Recito, 2013.)

ur luftens mellanrum
växer människor

över gul asfalt och tomma skyltfönster
faller vårregnet ner

i kollektivtrafikens oaser
lyser vita ansikten

touchskärmarna strålar av spänning
kontrollpanelens knappar skriker av upphetsning
när fingrarna pillar och trycker

runt hörnet kommer bussen
den saktar in och dörrarna öppnas

tomheten kliver på

Blueberry stains and colorful paint

  Jag somnade från ett Utblick-inlägg i juni månad. Den kvoten återfylls idag. Det blir poesiuppläsning vid Yeats International Summer School. Ett nytt besök på webbplatsen "Ink, sweat and tears". Samt en rapport om nytillskott hos podpoesi.nu.

***

  The Yeats Society anordnar varje år (sedan 1960!!) "Yeats International Summer School". Den startade i söndags och pågår till den 5 augusti.

  Deklarationen är tydlig:
"W.B. Yeats is the poet of the Irish Revolution. His words have reverberated through a century of historic change.
Come to Sligo for two weeks of world-class lectures, poetry readings, seminars and entertainment celebrating our national poet."

  I morgon (28/7) kommer Monica Corish att läsa ur sin nya diktsamling A dying language.
  Monica Corish är en utbildad sjuksköterska och hälsorådgivare som under många år arbetade för WHO i Afrika. Sedan hon skadade sin nacke 2005 har skrivandet tagit över allt mer. 2009 erhöll hon ett stipendium för att arbeta med sin första bok Slow mysteries. Jag har inte läst någon av hennes böcker men några av hennes dikter finns publicerade på internet, som den här:

Unfinished, by Monica Corish
(from Crannóg, nr 22, autumn 2009.)

Stains on the dust-covered floor of the studio,
Madder Rose and Viridian Green,
catch on the soles of my sandals,
I trail paint through the house
searching for the phone.

You are calling from Morocco
speaking of apricots and nightingales,
a fever has entered the marrow of your bones.
At the beep of the phone you stumble
you do not have enough credit to continue
with this call, I am left
with the phone still held to my ear
and something else --
a faint scent of sandalwood?
I squeeze Titanium White from the tube,
I gather it up with the knife.

***

  Vem som helst kan delta med dikter till webbmagasinet "Ink, sweat and tears" månatliga omröstningar. Den dikt som får flest röster av läsarna utses till "Pick of the month".
  I juni månad fick en skribent boende i Peru uppskattning från webbesökarna.

We didn't know we were poor, by Rose Mary Boehm
(Published in Ink, sweat and tears. June 2016.)

Sometimes we went hungry.
Mother made dandelion salad
and stingy-nettle soup. Potatoes
and carrots in water with salt.
Mother had been on the train again
to visit farmer Ruttenberger. Left our
last silver flatware with his wife.
Brought back a big sack of rye.
Can see her still, her too large dress,
her apron, the coffee machine
between her thighs, milling.

My scary aunt with the deep voice
and a wart on her chin would send us
into the woods: ‘Don’t you go eating
the blueberries now. Bring them home,
you hear? I need them for jam making.’

There was a place near the brook
where the world smelled of woodruff
and ceps, where bluebells announced
our indelicate approach.

Getting back empty-handed, round-eyed
and honest-to-god we hadn’t found even one,
my aunt wiped blue-purple stains
from our guilty faces.

***

  För ett år sedan nylanserade Bonniers Förlag sin tjänst/webbplats podpoesi.nu.
  På webbplatsen kan du lyssna på och ladda hem poesi inläst av författarna själva. Du kan också göra listor på poesi att själv lyssna på eller dela via Facebook eller Twitter.

  Bland de senaste nytillskotten finns Camilla Hammarström och Dmitri Plax som båda har förekommit i bloggen. Även den fantastiska Ann Jäderlund har bidragit med inläsningar från sin senaste bok.
  Jag kan nog tycka att det blir lite märkligt när författare av Jäderlunds och Frostensons dimensioner ställs sida vid sida med Tove Meyer. 
  Tove Meyer är verksam som journalist på Skavlan-redaktionen vid Sveriges Television.

  Följande dikt finns dock inte inläst hos podpoesi.

Lev då för i helvete, av Tove Meyer (f. 1983)
(ur Asfaltshimmel. Miders förlag, 2016.)

julinatten ekar
fyller horisonten med lugn
sommarnatten blir aldrig vackrare
men i mig
är oron evig

jag vill andas ut
släppa taget
bara för ett hjärtslag
men mina vener
är färgade
vet inte
hur man gör

julinatten ekar
horisonten säger
lev då

lev då
lev då
för i helvete

***

Resultat Poetry Mix Championship
16-delsfinaler:
Frankrike-Slovakien 3-3 (Frankrike vidare till åttondelsfinal)
Danmark-Sydafrika 5-0

Diversity enriches the Dahlias

  Det finns cirka 30 vilda arter av veckans blomma och ytterligare 20.000 förädlade varianter. Det finns odlingssällskap och utställningstävlingar i många länder. Namnet fick släktet från Linnés lärjunge, Andreas Dahl.

Veckans blomma: Dahlia

***

  'Dahlia', släkte korgblommiga växter med ca 30 arter fleråriga örter i bergstrakter på 2 000–2 900 m ö.h. i området från Mexico till Colombia. De har knölformiga rötter. Stjälkarna, som vanligen är ogrenade, kan hos vissa arter nå en höjd av 8 m. En del arter har klängande stjälkar, andra lever epifytiskt.

  Till en början odlades dahlior i Centralamerika som födoämne; deras knölrötter är rika på inulin, ett kolhydrat uppbyggt av fruktsocker. I slutet av 1700-talet sändes för första gången dahliafrön från Mexico till Spanien. Källa: NE

  I morgon invigs årets Pride-festival i Stockholm. Det kan vara på sin plats med en påminnelse, signerad Lorca.

**

Sonnet - I know that my profile will be serene, by Federico García Lorca (1898-1936)

I know that my profile will be serene
in the north of an unreflecting sky.
Mercury of vigil, chaste mirror
to break the pulse of my style.

For if ivy and the cool of linen
are the norm of the body I leave behind,
my profile in the sand will be the old
unblushing silence of a crocodile.

And though my tongue of frozen doves
will never taste of flame,
only of empty broom,

I'll be a free sign of oppressed norms
on the neck of the stiff branch
and in an ache of dahlias without end.

***

  Dahlia har uppstått genom idogt och omfattande förädlingsarbete från slutet av 1700-talet fram till våra dagar, ett arbete som ingalunda är avslutat; fortfarande ser nya sorter dagens ljus. Intresset världen över för dahlior är mycket stort, och dahliasällskap finns i många länder. I många länder genomförs också årliga dahliautställningar; nya sorter testas, klassificeras och prisbelönas.

  Dahlians utseende varierar högst avsevärt. Plantorna kan vara lågväxande, 20–30 cm höga, medelhöga eller mycket höga, ca 2 m. Blomfärgerna är många, och korgarna kan vara enkla, halvdubbla eller dubbla. Källa: NE

Winter promises, by Marge Piercy (f. 1936)
(from Colors passing through us : poems. New York : Knopf : Distributed by Random House, 2003.)

Tomatoes rosy as perfect baby's buttocks, 
eggplants glossy as waxed fenders, 
purple neon flawless glistening 
peppers, pole beans fecund and fast 
growing as Jack's Viagra-sped stalk, 
big as truck tire zinnias that mildew 
will never wilt, roses weighing down 
a bush never touched by black spot, 
brave little fruit trees shouldering up 
their spotless ornaments of glass fruit: 

I lie on the couch under a blanket 
of seed catalogs ordering far 
too much. Sleet slides down 
the windows, a wind edged 
with ice knifes through every crack. 
Lie to me, sweet garden-mongers: 
I want to believe every promise, 
to trust in five pound tomatoes 
and dahlias brighter than the sun 
that was eaten by frost last week.

***

  "Lady Bute, hustrun till den engelske ambassadören i Spanien, var också bland de första att odla dahlian. Hon hade nära kontakt med Kew Garden i London. Lady Bute fick några dahliafrön skickade till sig år 1798, men lyckades dock inte hålla dem vid liv mer än några år.

  Idag vet vi mer. Med en frostfri vinterförvaring kan man spara dahliaknölar, men också andra sommarlökar som inte är vinterhärdiga, i många, många år.

---

  Var inte rädd för att "skörda" dahliablommor. De är inte bara vackra rabattblommor utan också en utmärkta snittblommor. De fluffiga blombollarna fyller fint och ger en härlig färg i sensommarens buketter." Källa: odla.nu

*

Frost To-Night, by Edith Matilda Thomas (1854-1925)
(First published in Harper's Monthly Magazine Nov 1911.)

Apple-green west and an orange bar,
And the crystal eye of a lone, one star . . .
And, “Child, take the shears and cut what you will.
Frost to-night—so close and dead-still.”

Then I sally forth, half sad, half proud,
And I come to the velvet, imperial crowd,
The wine-red, the gold, the crimson, the pied—
The dahlias that reign by the garden-side.

The dahlias I might not touch till to-night!
A gleam of the shears in the fading light,
And I gathered them all,–the splendid throng,
And in one great sheaf I bore them along.

In my garden of Life with its all-late flowers
I heed a Voice in the shrinking hours:
“Frost to-night—so clear and dead-still. . .”
Half sad, half proud, my arms I fill.

***

Resultat Poetry Mix Championship
16-delsfinaler:
USA-Japan 6-4
Ecuador-Filippinerna 3-0