P som i Pyret & Pingvinpapporna

  Skottdagen föräras barnboksfigurerna Drutten och Plutten samt Pyret & Pingvinpapporna. I samtliga tre fall tycker jag att illustrationerna överträffar texterna. Det har föranlett att jag funderar på att dela ut ett pris till Årets illustratör vid bloggsummeringen i december.

Pyret & pingvinpapporna / Berg, Arpiainen, Frimodig
Borgholm : Vombat, 2015

  Först ut är Pyret & Pingvinpapporna med text av Sara Berg och Karin Frimodig, samt med illustrationer av Johanna Arpiainen.
  Den handlar om pingvinbarnet Pyrets födelsedag och Pyrets två pappor. Samtliga textuppslag består av två textrader med slutrim. Så här ser ett par av de bättre exemplen ut:

Pyret pysslar med pärlor och paljetter.
Papporna diskar så skummet skvätter.

---

Pyret paddlar: Plopp och plask!
Papporna pimplar med frusen mask.

***

  Vi övergår till hästarna Drutten och Plutten. Hittills finns det fem böcker om de båda hästvännerna. De är skrivna av Anna Hansson och Jennie Elverstig, medan illustrationerna är gjorda av Maria Andersson. Den sistnämnda omnämns inte på omslaget, vilket jag tycker är dåligt. I synnerhet eftersom bilderna är betydligt festligare än texterna är.

  Jag har läst Drutten och Plutten får besök (Kikkuli, 2014) och Drutten och Plutten leker cirkus (Kikkuli, 2015). 

Drutten och Plutten får besök
Anna Hansson, Jennie Elverstig ; [ill.: Maria Andersson]
Trollhättan : Kikkuli, 2014

  I den första boken får hästvännerna besök av Druttens kusin Prutten som är en travstjärna från Solvalla. Först är Plutten väldigt avundsjuk och förstår inte varför Prutten ska komma på besök, men i slutändan hittar de fram till varann när Plutten får åka med i vagnen som Prutten drar.

Motvilligt sätter sig Plutten ner.
- jag loar att ta det lugnt, säger Prutten och ler.
Han springer och springer, varv efter varv,
bak ifrån vagnen hör han plötsligt ett garv.
- Det här var ju kul, spring fortare om du vill!
ropar Plutten som knappt kan sitta still.
Det går så fort att han flyger och far,
tills Prutten inte har några krafter kvar.

*

 I den andra boken är det Drutten som misströstar när Plutten får en idé om att de ska sätta ihop en cirkusföreställning för sina vänner. Men eftersom Drutten lider av scenskräck är han inledningsvis lite tveksam. Boken inleds så här:

Drutten och Plutten leker cirkus
Anna Hansson, Jennie Elverstig ; ill. av Maria Andersson
Trollhättan : Kikkuli, 2015

*

- Kom och ta mig då, Drutten! Det är din tur igen.
Kika på fåglar kan du göra sen.
- Det är inte fåglar jag kollar på utan nåt mer intressant.
Där borta på vägen kommer en elefant.
- En elefant, här på vägen? Vadå har den rymt?
Kan vi inte fånga den? Det vore väl grymt?
- Nej, den är inte ensam, en hel cirkus är med,
clowner, akrobater och hästar går på led.

  Jag håller inte alltid med min sexåriga dotter, men när det gäller böckerna om Drutten och Plutten var vi eniga. Bilderna är roligare än texterna.

Greta och Tristan i Montmartre

  Kvällens huvudperson umgicks med kultureliten i Paris från tidigt 1920-tal och tre decennier framåt. Hon var en svensk modernistisk bildkonstnär, poet och konstkritiker, som var en del av både Dada-rörelsen och senare surrealismen. Hennes första make var Tristan Tzara, avantgardepoeten. Diktarkeologen har studerat Greta Knutsons prosadikter.

Tristan Tzara och Greta Knutson

***

  Greta Knutson (1899-1983) studerade vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och flyttade i början av 1920-talet till Paris där hon kom att studera vid André Lhotes målarskola. 1923 eller 1924 träffade hon Tristan Tzara och gifte sig med honom 8 augusti 1925. Paret fick en son, Christophe, som föddes 15 mars 1927.

  Med pengar från Knutsons arv byggde paret ett hus på Montmartre, ritat av arkitekten Adolf Loos. Detta hus kom under en period att bli en samlingspunkt för författare och konstnärer, och speciellt då surrealisterna. Under denna period publicerade hon bland annat dikten "Främmande land" i surrealistgruppens tidskrift La Révolution surréaliste. Källa: Wikipedia

Paret Knutson-Tzaras hus i Montmartre.
Ritat av Adolf Loos.

*

Främmande land, av Greta Knutson
(ur Månstycken / Greta Knutson ; urval, översättning och efterord: Lasse Söderberg. Lund : Ellerström, 2006.)

Varför avbryta
samtalet mellan klockor som går i sömnen
för att fråga om vägen full av faror

När de har nämnt
segelbåtarna isbergen sockret och ebenholtsen
och månens ödmjuka siden
som vet hur man knyter vindstöten till gryningen
i all denna andhämtning
skall skogsrösten rinna

Vägens berättelse invid klippan
blir en väg mellan statyerna och duvorna
och plantan som slickar stenplattan
kommer att lyfta handen mot järnet
Väg med krossad portal där den förföljde tar skydd
natten som kommit morgonen som gett sig av
med den ljumma flocken och den sovande roddbåten

mot strandens tinning
med det bittra trädets bark
mellan flickans tänder
väg under blod under klippa
Var det hjorten slaktad av törntaggen
som jagar bort den svarta natten
som ropade låt oss vakna
var är morgonen

***

  Tillsammans med Gunnar Ekelöf översatte Greta Knutson svensk litteratur till franska och fransk till svenska. Ett exempel på det senare är den första svenska antologin med surrealistiska poeter i ett nummer av Spektrum 1933. Källa: Wikipedia
  En sorgedikt, signerad Greta Knutson.

Greta Knutson, "Composition", 1973

Regn av aska, av Greta Knutson
(ur Månstycken / Greta Knutson ; urval, översättning och efterord: Lasse Söderberg. Lund : Ellerström, 2006.)

Eländiga dagar: inte långt från stigen faller en tung skymning. Jag ser inte längre dina händer röra sig framför din lampa, ingen ropar längre till dig från vägen. Svartklädda män har utplånat ditt namn.
  Dina händer lossade båtens förtöjningar så att den långsamt gled mot landet där jag sörjer. Elden brann oförändrad i mig följande morgon: efter min korta sömn vaknade jag som en ödelagd stad.
  Av alla ansikten i tusentals städer skall inget längre vara ditt - du som är ensam om att inte veta hur jorden tynger ditt bröst.
  Algerna växer under alens rötter, vattnets drömmar blir allt mörkare under klippan. Än mörkare är din ensamhet under den rimfrosttäckta stenen. Ingen ropar längre ditt namn.

Sedan dess faller aska till jorden, sommar som vinter. Tiden förrinner onyttig, ingen räknar längre dagar eller år.

***

  Gretas förhållande till föräldrarna var mycket komplicerat. Pappan var sträng och mycket dominant, men han uppskattade när hon utmanade honom intellektuellt. Dock avstyrde han hennes planer på universitetsstudier i språk och bestämde istället att hon skulle bli konstnär.
  Mamman var vänsterliberal och en tidigt uttalad feminist. 
  Källa: Nu brinner bergen : Greta Knutson och modernismen i Paris / [Hans Holst] ; [foto: Berenice Abbott ...]. Ystad : Holtres, 2001.

  Det finns en hel del skrivet mellan raderna i dikten "Det döende barnet".

"Nature morte"
av Greta Knutson-Tzara

Det döende barnet, av Greta Knutson
(ur Nu brinner bergen : Greta Knutson och modernismen i Paris / [Hans Holst] ; [foto: Berenice Abbott ...]. Översättning: Hans Holst. Ystad : Holtres, 2001.)

Mor jag ville sova under det svarta vattnet
ställ det brinnande ljuset vid min bädd under vattnet, mor,
var inte ond på mig, vagga mig till sömns

Måne, jag ville sova på måsarnas ö,
ställ ditt ljus på klippkanten vid måsens bo,
måne, vagga mig till sömns

Juninatt, jag ville sova mellan två rosor,
mellan afton- och morgonrodnaden,
rosor vagga mig till sömns.

Eka, jag ville sova i din drivande vagga,
mitt i den gröna vassen,
eka vagga mig till sömns

Mor, om du vetat skulle du inte ha varit ond på mig,
då skulle du låtit mig sova, mor, i den djupa bädden
under vattnet

Not holding back when fire is going

  Äntligen har jag fått chansen att läsa Lucille Cliftons samlade verk (som jag har väntat). Eller rättare sagt, jag har påbörjat läsningen av de drygt 700 sidorna. Till det här inlägget har jag koncentrerat urvalet till diktsamlingen "Two-headed woman" från 1980.

Lucille Clifton

***

  Lucille Sayles Clifton föddes i Depew, New York, till Samuel L. och Thelma Moore Sayles . Hennes far arbetade för New Yorks stålverk; hennes mor var tvätterska och hemmafru. Även om föräldrarna var formellt lågutbildade, så såg de till att deras stora familj hade ett överflöd av böcker, särskilt de av afroamerikaner. Vid sextons ålder började Lucille studera vid Howard University i Washington DC.

  Poeten Robert Hayden skickade in hennes dikter till tävlingen YW - YMHA Poetry Center Discovery Award, 1969. Hon vann priset och med det publiceringen av sin första volym av dikter, Good Times.
  Hennes diktsamling Two-Headed Woman (1980) var nominerad till Pulitzer-priset och den vann The Juniper Prize som delas ut av The University of Massachusetts. Källa: University of Illinois, "Modern American poetry".

En mycket ung Lucille Clifton.
Lucille Clifton papers, MARBL at Emory University.

***

Homage to my hips, by Lucille Clifton (1936-2010)
(from The collected poems of Lucille Clifton 1965-2010 ; [Two-headed woman]. Rochester, NY : BOA Editions, 2012.)

These hips are big hips
they need space to
move around in.
They don't fit into little
petty places. These hips
are free hips.
They don't like to be held back.
These hips have never been enslaved,   
they go where they want to go
they do what they want to do.
These hips are mighty hips.
These hips are magic hips.
I have known them
to put a spell on a man and
spin him like a top!

***

  I minnesartikeln i New Yorker sammanfattade Elizabeth Alexander hennes författargärning och erinrade om ett citat från Lucille Clifton.

  "... Clifton had six children and made poems not in “a room of one’s own” but, rather, at the proverbial kitchen table, with family life proceeding around her. “Why do you think my poems are so short?” she would often say, with a laugh, when people would ask how she managed to write so many books." (hämtat från "Remembering Lucille Clifton", The New Yorker, 2010-02-17.)

*

To Thelma who worried because I couldn't cook, by Lucille Clifton
(from The collected poems of Lucille Clifton 1965-2010 ; [Two-headed woman]. Rochester, NY : BOA Editions, 2012.)

Because no man would taste you
you tried to feed yourself
kneading your body
with your own fists, the beaten thing
rose up lika a dough

and burst in the oven of your hunger.
Madam, I'm not your gifted girl,
I am a woman and
I know what to do.

***

  Jag ger er ytterligare ett stycke från ovan nämnda artikel för det passar så bra till den avslutande dikten "New Year". Jag gillar verkligen slutmetaforen, "but she opens herself to the risk of flame and walks toward an ocean of days".

  "Few poets have written so convincingly of celebration. Clifton invites the reader to celebrate survival: a poet’s survival against the struggles and sorrows of disease, poverty, and attempts at erasure of those who are poor, who are women, who are vulnerable, who challenge conquistador narratives. There is luminous joy in these poems, as they speak against silence and hatred."
("Remembering Lucille Clifton", by Elizabeth Alexander. The New Yorker, 2010-02-17.)

New Year, by Lucille Clifton
(from The collected poems of Lucille Clifton 1965-2010 ; [Two-headed woman]. Rochester, NY : BOA Editions, 2012.)

Lucy
by Sam
out of Thelma
limps down a ramp
toward the rest of her life.
With too many candles
in her hair
she is a princess of
burning buildings
leaving the year that
tried to consume her.
Her hands are bright
as they witch for water
and even her tears cry
fire    fire
but she opens herself
to the risk of flame and
walks toward an ocean
of days.

One breath and then slow-motion

  Efter två svenska Utblickar blir det ikväll fokus på Charles Causley Poetry Prize, en dikt om X-Games samt poetisk kirurgi från Derby.

***

  Charles Stanley Causley (1917-2003) var en "Cornish" poet, skollärare och författare . Hans verk är kända för sin enkelhet och direkthet och för dess associationer med folklore, speciellt när det kopplas till hans kära Cornwall.
  The Charles Causley Trust är skapad för att skydda och främja arvet efter Charles Causley’s författarskap för framtida generationer i Storbritannien och bortom.

  Årets vinnare av texttävlingen Charles Causley Poetry Prize blev Claire Dyer. Hon är från Reading, Berkshire, och har hittills gett ut en diktsamling. Ytterligare en bok är förestående under 2016. 
  Jag har faktiskt inte fått tag i vinnardikten utan väljer istället en text från hennes debutbok Eleven Rooms.

One Boy, by Claire Dyer
(from Eleven Rooms. Reading : Two Rivers, 2013.)

That summer was the first, the first I rode
the back of a motorbike behind a boy,
one who’d found a fleeting kind of fame

on Blue Peter for hatching duck eggs
in the kitchen of his father’s farm.
The boy with a hole in his heart.

A field, rattle of hard earth under our wheels,
dust and swags of two-stroke, the sun slipping
behind trees and that inch of electric air,

my arms around his brittle waist,
the jumper his mother knitted, its hot wool,
one plain, one purl, one breath away.

At the gate he smiled at me.
No start, no end, it was just that,
one summer, one bike, one boy.

***

  Jag går vidare med ett tips om en webbplats. "The new verse news" presenterar politiskt progressiv poesi om aktuella händelser och aktuella frågor. I samband med vinterupplagan av årets X-Games publicerades nedanstående dikt.

X Games, by Mark Danowsky
(Published in The new verse news, 16 february 2016.)

Death finds us
alone, guard down

                                    a step away

This is your purpose
they said, fly

                                    good trick

And then descent
pressure, lost

                                    time

A pass on
your future, gift

                                    in memoriam

Caution ourselves
fragile, fierce

                                    we step mindful

***

  På lördag erbjuds besökarna vid Derby's folkbibliotek att få träffa Judy Brown på tu man hand och få diskutera sina texter med henne. Workshopen går under namnet "Poetry Surgery". Detta är ett fantastiskt tillfälle att få en avslappnad men djupgående analys av sina dikter.

  Judy's första diktsamling, Loudness (Seren 2011), var nominerad till både the Forward Prize för bästa debutsamling (2011) och till the Fenton Aldeburgh Prize (2012). 
  Hon var under 2014 Writer in Residence vid Gladstone's Library och under 2013 var hon Poet in Residence at the Wordsworth Trust at Dove Cottage, Grasmere. Källa: Författarens webbplats

*

King Tak Hong Porcelain, Queens Road East, Wanchai / Judy Brown
(from Café Writers Open Poetry Competition 2013, 1st Prize.)

I wanted the pottery pumpkin, ten-lobed
                in yellow, red and green.
I wanted to sit at home on the barrel stool
                with its wraparound blue mountains
I would have wanted the dragon cake-stand
                if it hadn’t had a gold edge.

I needed dishes for earrings and soy-sauce
                half a dozen lids to hold my tea’s heat.
I wanted the soap-green plastic coat-hangers 
                with the swivel hook, plus pencil pots
brushed with wrist-flicky crustaceans, waving
                their one-stroke feelers under glaze.

I wanted fifteen years of my life back,
                to start here again, bone-china skinned
and mouthy, a pale flag of sweat drawing down
                the neon blaze of the Cup Noodle Building
onto my skinny chest. I wanted the slowed replay, 
                to share it with you once over.

My wish list: our first date in the hardware shop. 
                (I’ve kept both of the green mugs
now full of sensitive toothbrushes and floss);
                some other things I’ve thought better of since; 
most of all that night-long bare-faced seduction

                under the cool eyes of your tropical fish.

Den rena skära verkligheten

  En av de nominerade till årets Katapultpris var Hanna Riisager och hennes diktsamling För Kvalia. Katapultpriset delas varje vår ut till en skönlitterär författare – prosaist eller lyriker – som debuterat under föregående år. Prissumman är på 40 000 kronor. 
  Hanna Riisager är kvällens åttiotalist och jag har läst hennes debutbok.

***

  Bokens titel syftar på ett filosofiskt begrepp som står för den subjektiva fenomenvärlden. Det vill säga de känslor eller upplevelser som påstås inte gå att beskriva, såsom till exempel smaken av choklad, upplevelsen av färgen rött eller fysisk smärta.

  Jag tycker att titeln är en aning överdrivet akademisk. Varseblivning hade bibehållit den informella karaktären utan att stå i vägen för lättillgängligheten. För det är inte någon svårbemästrad diktsamling även om den innehåller lite annorlunda dikter. Dessa är indelade i tre sektioner, eller avsnitt. Starkast intryck gav "Prologen" som inleds så här:

Hanna, av Hanna Riisager
(ur För Kvalia : dikter. Stockholm : Dockhaveri, 2015.)

Du är bara ljud. Din röst
är vacker och fyller mig med sitt mörker.
Öppnar du munnen för att kalla på mig,
klirrar alla stjärnor i en elektrisk rymd.

Klär du ut dig till en ängel,
dånar dina steg av nåd mot marmorhimlen
som ett eko inuti mitt ömma kranium.
Jag klär ut mig till en tår. Kvider.

Då tar ängeln fram en stor kniv
och pickar min hårlösa hjässa.
Pickar ett hål, så här stort.

Ett så här stort naket läte,
som gapar och sväljer sin egen röst.
Gurglar och kräks tystnad, tårar.

***

  Hanna Riisager är född 1980 i Göteborg, är bosatt i Stockholm och har vid sidan av universitetsstudier i litteraturvetenskap och filosofi gått den tvååriga Författarskolan på Biskops-Arnö. Hon skriver poesi och kritik och bedriver därutöver olika former av litterär aktivism inom det feministiska förlagskollektivet Dockhaveri. Källa: Brombergs bokförlag

  Ur "Prologen" hämtar jag även de andra textavsnitten.

  Hanna Riisager låter en ekfras om "Venus triumf" (François Boucher, 1740) samspela med en reklamtext för en rakhyvel för kvinnor. Det blir mycket effektfullt.

Venus triumf (två textutdrag), av Hanna Riisager
(ur För Kvalia : dikter. Stockholm : Dockhaveri, 2015.)

François Boucher, Venus triumf (1740)

I. (Boucher)

Linjerna upplöses

dagen stiger
faller
i en virvel in mot snäckans mitt
en dröm
i pärlemor och sidenband ornament
is crime

Det är en konform det är ett stelt hav
som tornar upp sig med vita gäss
torrt, molnigt
en plugg
...

**

II. (Gillette)

...

är det verkligen de rena linjerna
jag söker
skära verkligheten
är verkligen
upplöst

renrakad, smärta
dröj

Jag står på knä jag står på
sol i mitt sekret
                          upprepar en slogan
(rörelse) ur minnet


det bästa man kan få
Det är det bästa man kan få

Årsringar

  För sex veckor sedan ägnade jag ett inlägg åt Maria Westerbergs naturkonst och hennes kloka texter. Idag har turen kommit till hennes "tvillingsjäl", Marianna Agetorp, och boken Trädspeglingar. Vackrare naturfoton får man leta länge efter.

***

  Marianna Agetorp är poet, författare, föreläsare och trädgårdskapare.

Omkullvält såg alla (första delen), av Marianna Agetorp

(ur Trädspeglingar / Marianna Agetorp ; [foto: Anders Agetorp, Marianna Agtorp]. Växjö : Artéa, 2008.)

Jag var den starkaste

ingen nej ingen

hade trott mitt fall

allt hade jag redan stått emot

Allt gick väl

jag rusade mot höjden

märkte inte

visste inte

anade inte

utsidan var så skör

Så fulländad

all oro dämpades

suddades bort

Smärtan som kröp

vaggades till sömns

åren gick genom mig

någon visste

men ingen såg

...

***

  Marianna Agetorps trädgårdsskapande på Stensjöäng i södra Småland har uppmärksammats i ett stort antal trädgårdsmagasin och i TV-programmet "Gunnels gröna". Källa: Bokomslaget på "Trädspeglingar"

Backstugan, Stensjöäng

Innanför min bark, av Marianna Agetorp

(ur Trädspeglingar / Marianna Agetorp ; [foto: Anders Agetorp, Marianna Agtorp]. Växjö : Artéa, 2008.)

Jag minns inte min ungdom
livet sköt fart i mig
och tidigt visste jag min plats
jag blev ställd här
frågade inte
drömde mig aldrig bort
växtvärken en del av livet
knoppsprickning och lövfällning
en annan
Andra träd frågade
ville något annat
innanför min bark fanns bara nu
molnen hälsade mig
solen och månen
ända tills den dag ett barn klev upp i mig
barnet frågade mig
smekte mig
och grät mot mina väldiga armar

Aldrig aldrig har det varit så tyst inom mig

***

  Jag avslutar med min favorittext ur denna vackra fotobok.

Årsringar i lager, av Marianna Agetorp

(ur Trädspeglingar / Marianna Agetorp ; [foto: Anders Agetorp, Marianna Agtorp]. Växjö : Artéa, 2008.)

Flyttkort adress utan värde

Inte rotlös

alltför rotfast

vände jag bort och åter hem

Jag vet var du bor

du vet var jag bor

det går inte att flytta ifrån sig själv

ändå försökte jag

bara komma närmre mig själv

Lager på lager

årsringar på samma plats

ofullbordade

Jag bor i mitt namn

en kort tid

varseblivande

Du bor i ditt

och mellan oss en

stig.............................................. av

längtan

Solen, träden och chokladskummet

  Kvällens inlägg med barnpoesi tar upp ett riktigt guldkorn, åtminstone för den engelskspråkiga familjen. "The death of the hat ..." består av femtio dikter, och spänner över hela världspoesins historia, från tidig medeltid till vår samtid. Ja, den avslutas faktiskt på samma sätt som jag avslutar mina nyårsaftnar - med en dikt av Naomi Shihab Nye!!
  Men hennes bidrag håller jag på ett tag till, kanske till årets sista ..., istället får ni tre andra dikter från denna utmärkta bok.

***

  Ben Jonson, egentligen Benjamin Jonson, född den 11 juni 1572 i London, död den 6 augusti 1637, var en engelsk poet och dramatiker, näst Shakespeare den mest betydande författaren under den elisabetanska perioden. Källa: Wikipedia

So breaks the sun, by Ben Jonson
(from The death of the hat : a brief history of poetry in 50 objects. Editor: Paul B Janeczko; Ill. Christopher Raschka. Somerville, Massachusetts : Candlewick Press, 2015.)

So breaks the sun earth's rugged chains,
     Wherein rude winter bound her veins;
So grows both stream and source of price,
     That lately fettered were with ice.
So naked trees get crisped heads,
     And colored coats the roughest meads,
And all get vigor, youth, and spright,
     That are but looked on by his light.

***

  Från renässansen hoppar vi ända fram till 1900-talets början och till Edna St. Vincent Millay (1892-1950), den tredje kvinnan i historien att vinna Pulitzerpriset i poesi (1923). Källa: Wikipedia

Trädallé i Paris.

City trees, by Edna St. Vincent Millay
(from The death of the hat : a brief history of poetry in 50 objects. Editor: Paul B Janeczko; Ill. Christopher Raschka. Somerville, Massachusetts : Candlewick Press, 2015.)

The trees along this city street
      Save for the traffic and the trains,
Would make a sound as thin and sweet
      As trees in country lanes.

And people standing in their shade
      Out of a shower, undoubtedly
Would hear such music as is made
      Upon a country tree.

Oh, little leaves that are so dumb
      Against the shrieking city air,
I watch you when the wind has come,--
      I know what sound is there.

***

  Jag avslutar med en annan välkänd Pulitzervinnare. John Updike (1932-2009) belönades med priset för två av sina romaner, Haren är rik och Haren vilar. Men han skrev också flera barnböcker och diktsamlingar. Nedanstående hyllning till chokladdrycken finns publicerad i hans Collected Poems, 1953-1993.

Lament, for Cocoa / John Updike
(from The death of the hat : a brief history of poetry in 50 objects. Editor: Paul B Janeczko; Ill. Christopher Raschka. Somerville, Massachusetts : Candlewick Press, 2015.)

The scum has come.
      My cocoa’s cold.
The cup is numb. 
      And I grow old.

It seems an age
      Since from the pot
It bubbled, beige
      And burning hot –

From Hershey's Kitchens

Too hot to be
      Too quickly quaffed.
Accordingly,
      I found a draft

And in it placed
      The boiling brew
And took a taste
      Of toast or two.

Alas, time flies
      And minutes chill;
My cocoa lies
      Dull brown and still.

How wearisome!
      In likelihood,
The scum, once come, 
      Is come for good. 

Med vidgade vyer

  Diktarkeologens återstående fyra avsnitt kommer att beröra lite mindre kända författare. I år fyller söderkisen Gösta Friberg, 80 år. Han debuterade 1964 med diktsamlingen Furia. 

Södra Latins gymnasium

***

  Gösta Friberg är född och bosatt på Söder i Stockholm. Fadern hette också Gösta och var trumpetare och jazzmusiker. Efter studentexamen på Södra Latin tänkte Friberg först bli lärare, men gick till sjöss istället. Tillsammans med Peter Curman och Siv Arb startade han Författarcentrum 1967 och engagerade sig aktivt i kulturveckor över hela landet. På 70-talet reste han mycket i Nord- och Sydamerika och påverkades starkt av den indianska kulturen och den amerikanska beatnikrörelsen. Från 1971-74 var han andreredaktör på Lyrikvännen. Han är gift med skådespelerskan Helena Brodin och har tre döttrar. Källa: Alex författarlexikon

*

Vidgad cirkel, av Gösta Friberg (f. 1936)
(från Furia. Stockholm : Bonnier, 1964.)

         Rephopparen i det kala rummet
  studsande i sin vinande cirkel,
        medan handlederna omärkligt roterar.
Som en boll
        som i allt lägre och snabbare nedslag
    till slut darrande förlorar kontur . .
                                 ökar han tempo
            tills ansiktet glänser
   som dagg
                    långt in i en mörk cyklon.
       Det är i denna förtätning, piskande mörker
                               och förtrollning
   han plötsligt står i solen, i vingslag
                                         virvlande horisonter
           och i en lätthet
                   börjar dra repet runt jorden . .

***

  Gösta Friberg reste under 1970-talet i Nord- och Sydamerika. Även i debutboken finns texter som hämtat inspiration från resor, då främst från kontinenten Europa, och dess historia.

Imperatorer, av Gösta Friberg
(från Furia. Stockholm : Bonnier, 1964.)

Deras hästar har framåtböjda huvuden
        och högra hoven lyft.
Imperatorer i brons rider
                                 över torgen i Europa,
    rider ljudlöst bland soldyrkare
        och vita duvor.

Marcus Aurelius,
Piazza del Campidoglio, Rom.

Hemligt sporrar de tiden,
    pekar ur alla väderstreck
        mot varandra.

                                  Stum sång
        väller
    ur deras bronsansikten.
Sporrar hemligt tiden,
        som om okända klockslag var beräknade
                         på deras långa skuggor.

    Och var och en vrider sin skugga
        i lögnens stora solur: l'Histoire.